Dagens PS

Synen på fetma och hälsa förändras

Kroppspositivismen, som vill att vi ska acceptera våra kroppar som de är, har ändrat synen på övervikt och fetma, nu bidrar även nya läkemedel till en förändring
Kroppspositivismen, som vill att vi ska acceptera våra kroppar som de är, har ändrat synen på övervikt och fetma, nu bidrar även nya läkemedel till en förändring. (Foto: Pexels)
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 19 jan. 2024Publicerad: 19 jan. 2024

För cirka tio år sedan började kroppspositivismen, med tanken att vi ska älska våra kroppar oavsett storlek. Nu talas det allt mer om fetma som en sjukdom.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Du har kanske märkt av en förändring i hur samhället diskuterar kroppsvikt. Även om attityderna till större kroppar förändras har dock övervikt ett hälsopris, det skriver CNN.

Folkhälsomyndigheten skriver att fetma, eller obesitas som det kallas på läkarspråk, är en kronisk sjukdom.

Både övervikt och fetma ger en ökad risk att drabbas av ohälsa och är en av de främsta orsakerna till sjukdom och död.

Samhällets kostnader

Enligt Folkhälsomyndigheten är produktionsförluster den allra största samhällskostnaden för övervikt och fetma.

Den totala årliga kostnaden för fetma i Sverige uppskattas till 70 miljarder kronor, siffran bygger på en kalkyl av effekterna för alla individer, hushåll, företag och hela den offentliga sektorn.

En prognos från 2018 från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi visar att fram till 2030 kan kostnaderna för fetma öka med 17 miljarder kronor.

Den prognosen bygger på att utvecklingen av fetma kommer gå i samma takt som den gjorde mellan åren 2004 och 2016, för dem som är 25 år och äldre.

ANNONS

Senaste nytt

Övervikt och fetma

ANNONS

Förutom kostnaderna för samhället finns det även kostnader för individen i form av fysiskt och psykiskt välbefinnande, det är sådant som inte kan prissättas.

Enligt Folkhälsomyndigheten har mer än hälften av alla svenska vuxna övervikt eller fetma.

Mellan 2006 och 2022 ökade andelen personer mellan 16 och 84 år med övervikt och fetma från 46 till 51 procent.

Skuld och skam

Stigma kring vikt är utbrett och den västerländska kulturen är full av skuld och skam i samband med vikt.

Det skapar ett tryck att banta, träna och följa skönhetsstandarder som för många är svåra att uppnå, med “att bli frisk” menas ofta att gå ned i vikt.

Men systemet vi använder för att kategorisera människors vikt, Body Mass Index, BMI, är felaktigt. Det är inte menat att användas för att ställa diagnos.

Det tar inte hänsyn till sådant som benstruktur, muskelmassa, generell hälsa, kön, visceralt och subkutant fett eller olika etniska folkgrupper.

Gränserna för vad som räknas som undervikt, normalvikt och övervikt är godtyckliga.

ANNONS

Titta under ytan

Fatima Cody Stanford, specialist på fetmamedicin vid Massachusetts General Hospital och docent vid Harvard Medical School, menar att det inte går att anta att en större person är ohälsosam och att en som är mager är frisk.

För att bedöma en individs hälsa behöver man titta under ytan med exempelvis blodprov och funktionsförmåga.

Stanfords tillvägagångssätt följer med kroppspositivismen och kroppsneutralitetsrörelsen och ger läkare ett nytt sätt att se på vikt genom att bedöma kroppen efter vad den kan göra.

Påverkar kulturen

Människor börjar nu acceptera större kroppar mer, så länge de är fysiologiskt och funktionellt friska.

Med de kraftfulla och väldigt populär nya läkemedlen mot fetma, semaglutid som säljs som Wegovy för viktminskning och tirzepatid, som för viktminskning säljs som Zepbound påverkar både vår kultur och kropparna för dem som tar dem.

Dessutom finns det lite äldre läkemedlet liraglutid, som säljs som Saxenda för viktminskning. Det är svårt att överskatta dessa läkemedels inverkan på kulturen och på patienternas kroppar.

Vi befinner oss i ett paradigmskifte för vårt sätt att tänka om sjukdomen fetma. En ny ide, om att det finns olika typer av fetma, håller på att ta form.

ANNONS

De här undertyperna kan komma att ses som olika sjukdomar som inte har samma underliggande orsak eller biologi och inte svarar på samma typer av behandling.

Läs mer: Vem och vad är läkemedel för viktminskning bra för? Dagens PS

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS