Under de närmaste årtiondena kommer storleken på en genomsnittlig familj krympa rejält, till år 2095 spås vi ha 35 procent färre släktingar.
Studie: Mycket färre släktingar i framtiden
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 11 jan. 2024Publicerad: 11 jan. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
År 1950 hade en genomsnittlig 65-årig kvinna 41 släktingar som fortfarande levde. År 2095 kommer en genomsnittlig kvinna i samma ålder endast ha 25 levande släktingar, det skriver Newsweek.
Färre yngre släktingar
De flesta av den genomsnittliga 65-åriga kvinnans släktingar år 2095 kommer vara äldre, som far- och morföräldrar.
Enligt en ny studie kommer antalet yngre släktingar, som syskonbarn och kusiner, minska under kommande decennier.
“Dessa seismiska förändringar i familjestrukturen kommer att medföra viktiga samhälleliga utmaningar som beslutsfattare i den globala norden och södern bör överväga”, säger Diego Alburez-Gutierrez i ett uttalande, skriver Newsweek.
Han är medförfattare till studien och chef för den oberoende forskningsgruppen för ojämlikheter i släktskap vid Max Planck Institute för Demografisk forskning, MPIDR.
ANNONS
Senaste nytt
Analyserade data
Forskarna bakom studien kommer från MPIDR i Tyskland, University of Buenos Aires och University of Amsterdam.
För att komma fram till sina prognoser sammanställde de data om familjestorlekar i hela världen med historiska och prognostiserade data från 2022 års revision av FN:s utsikter för världens befolkning och analyserade hur familjerna förändrades.
ANNONS
Släktingar definierades av forskarna som: levande föräldrar, barn, farbröder, mostrar, syskonbarn, syskon, kusiner, barnbarn, farfars-, morfars-, farmors- och mormorsföräldrar, mor- och farföräldrar samt barnbarnsbarn.
Från hög till låg
“Antalet släktingar som vi har är resultatet av att någon annan släkting har reproducerat sig. Till exempel beror antalet kusiner jag har på antalet barn som mina mostrar/farbröder hade; antalet farbröder jag har beror på antalet barn som mina morföräldrar hade och så vidare”, säger Alburez-Gutierrez till Newsweek.
Han tillägger att på samma sätt beror antalet släktingar vi har på deras överlevnad. För att vi ska ha levande mor- och farföräldrar måste de ha överlevt tillräckligt länge.
Han säger att det i grund och botten är förändringar i de här två faktorerna, reproduktion och överlevnad, som formar antalet släktingar som en genomsnittlig medlem av befolkningen har.
Han menar att födelse- och dödstal på det hela taget beter sig på förutsägbara sätt.
“Med tanke på vad vi kallar den ‘demografiska övergången’, förväntar vi oss att dödligheten och fertiliteten i en given befolkning kommer gå från att vara relativt hög till att vara relativt låg”, säger han till Newasweek.
Läs mer: Nu krymper Sverige utan invandringen Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Annika Hjerpe
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
