Bakom Alzheimers sjukdoms upptäckt finns en historia som sällan berättas – en historia om missade insikter och en forskare som ignorerades.
Okända historien om Alzheimers – och forskaren som glömdes
Linn Kolar
Uppdaterad: 28 feb. 2025Publicerad: 28 feb. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Alzheimers sjukdom är en av vår tids största medicinska utmaningar. Trots över ett sekel av forskning saknas fortfarande ett botemedel, och sjukdomen fortsätter att orsaka stort lidande för både patienter och anhöriga.
Enligt Hjärnfonden lever idag över 100 000 svenskar med sjukdomen, och varje år insjuknar mellan 20 000 och 25 000 i en demenssjukdom.
Men tänk om vi missade en avgörande upptäckt redan för över 100 år sedan?
En mystisk sjukdom får ett namn
CNN rapporterar att historien om Alzheimers började 1901, när den tyske forskaren och patologen Alois Alzheimer mötte en 51-årig patient vid namn Auguste Deter.
Hon hade utvecklat svår minnesförlust, förvirring och personlighetsförändringar, något som förbryllade läkare eftersom hennes symptom var extrema för hennes ålder.
Alzheimer följde hennes sjukdom i flera år och när hon avled 1906 undersökte han hennes hjärna.
Vad han fann var banbrytande. Hjärnvävnaden var full av plack och neurofibrillära trassel, förändringar som aldrig tidigare kopplats till demens.
Han presenterade sina upptäckter 1907, och dessa förändringar i hjärnan blev snart de viktigaste kännetecknen för sjukdomen som senare kom att bära hans namn.
ANNONS
Men Alzheimer var inte ensam i sin forskning.
Missa inte: Medlet som minskar riskerna vid Alzheimers. Dagens PS
Få dagens viktigaste nyheter från Dagens PS. Prenumerera på våra nyhetsbrev.
ANNONS
Senaste nytt
Solomon Carter Fuller – den glömda pionjären
En av hans närmaste kollegor var Solomon Carter Fuller, vars avgörande arbete länge har varit förbisett.
Fuller, USA:s första afroamerikanska psykiater, var en av endast fem forskare i världen som fick arbeta direkt med Alzheimer i München.
Han var djupt engagerad i att förstå hjärnans sjukdomar och studerade noggrant de patienter som led av den nya demensformen.
När han återvände till USA publicerade han 1912 den första omfattande vetenskapliga genomgången av Alzheimers sjukdom på engelska.
Men han gjorde också en upptäckt som stred mot den etablerade teorin.
ANNONS
Inte alltid kopplat till demens
Hans forskning visade att vissa patienter hade dessa hjärnförändringar utan att utveckla demens, medan andra med svåra symptom saknade dem helt.
Det innebar att sjukdomen var mer komplex än vad forskarsamhället dittills trott.
Men vetenskapen var inte redo att ifrågasätta den dominerande teorin. Fullers upptäckter passade inte in i den bilden – och hans arbete hamnade i skymundan.
Under hela sin karriär mötte han hinder – både på grund av sin banbrytande forskning och för att han var afroamerikan i en tid av segregation.
Hans insikter ignorerades, och Alzheimersforskningen fortsatte på en smalare väg.
Arv som delvis erkänts
Trots att Fullers insikter ignorerades fortsatte han sitt arbete för marginaliserade grupper.
Han behandlade patienter i Tuskegee och utbildade afroamerikanska psykiatriker.
ANNONS
Han gifte sig med skulptören Meta Vaux Warrick och fick tre barn innan han förlorade synen 1944 på grund av diabetes och avled senare 1953.
Det dröjde innan hans bidrag uppmärksammades – och även idag är erkännandet begränsat.
American Psychiatric Association instiftade 1969 Solomon Carter Fuller Award, och vissa institutioner bär hans namn, men hans roll i Alzheimersforskningens historia förblir i stort sett bortglömd.
Hade vi kunnat bota Alzheimers idag?
Trots över 100 års forskning saknas fortfarande ett botemedel mot Alzheimers.
Sjukdomen påverkar inte bara de drabbade utan även anhöriga och samhället i stort – de totala kostnaderna för demenssjukdomar uppskattades till över 80 miljarder kronor i Sverige år 2019.
Men forskningen gör framsteg. Nya läkemedel testas för att bromsa sjukdomen genom att angripa beta-amyloid och tau, de proteiner som Alzheimer och Fuller studerade.
Samtidigt pågår stora studier för att identifiera genetiska riskfaktorer och förebyggande åtgärder.
Frågan vi måste ställa oss är: Hade vi varit längre fram i dag om vi lyssnat på Fuller redan då?
ANNONS
Läs även: Ny studie: Kan sömntabletter bromsa Alzheimers sjukdom? Dagens PS
Läs även: Alzheimers: så kan nytt revolutionerande blodprov avslöja sjukdom. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Linn Kolar
Utbildad webbredaktör som nu studerar IT, media och design. Nu skribent på Dagens PS som bland annat bevakar världen och hållbarhetsfrågor.
Linn Kolar
Utbildad webbredaktör som nu studerar IT, media och design. Nu skribent på Dagens PS som bland annat bevakar världen och hållbarhetsfrågor.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS