Ny studie: Ensamhet bland äldre – växande hälsoproblem

“Det handlar inte om att ha få kontakter – utan om hur man upplever dem”, säger läkaren Markus Svensson, ST-läkare vid Region Skåne, rapporterar nyhetssajten Forskning.se.

Pandemin riktade ljuset på äldres utsatthet och ensamhet. Men enligt Markus Svensson, som är aktuell med en avhandling i klinisk geriatrik vid Lunds universitet, är det en myt att ensamheten skulle ha ökat generellt i Sverige.

Känslan av ensamhet och social isolering har i de flesta åldersgrupper legat relativt stabilt under 2000-talet i Sverige, med en tillfällig peak under pandemiåren.

“Däremot blir vi allt fler äldre – och i den gruppen är ensamhetskänslor särskilt vanliga”, säger han.

Studien bygger på data från över 6 800 personer i Skåne, 60–93 år, som deltagit i medicinska undersökningar, minnestester, enkäter och intervjuer, inom ramen för studien Gott Åldrande i Skåne (GÅS).

Läs mer: Kopplingen mellan ensamhet och livslängd, nu vet vi mer. Dagens PS

Upplevd ensamhet – inte alltid det man tror

En tydlig slutsats är att ensamhet i hög grad är en subjektiv upplevelse. Många som känner sig ensamma är inte socialt isolerade. Majoriteten i studien har familj, vänner eller till och med en partner – men de upplever ändå ensamhet.

Det handlar alltså mer om relationernas kvalitet och att förväntningarna på dem inte infrias, än om det faktiska antalet kontakter, konstaterar Markus Svensson.

“Känslan av ensamhet är svår att definiera och inom forskningen råder ingen enighet om hur den bör avgränsas”, konstaterar han.

Att gå i pension eller förlora en partner ökar risken att känna sig ensam. Men det handlar också om vilka strategier vi har för att hantera en ny situation. Och om både psykiska och fysiska besvär.

Sömnsvårigheter och läkemedelscocktail

Ensamhet är inte bara en fråga om känslor. Det är ett hälsoproblem. 2023 erkände WHO ensamhet som ett globalt folkhälsoproblem, som ökar risken för psykisk och fysisk ohälsa och förtidig död. Att så många som 10 procent av de äldre känner sig ensamma kommer med tydliga risker.

Studien pekar på ett tydligt samband mellan ensamhet och försämrad hälsa. Det kan gälla allt från sömnsvårigheter till problem som uppstått till följd av biverkningar av mediciner, eller så kallad polyfarmaci, när man tar flera olika läkemedel samtidigt.

“Problem med sömnen kan göra det svårare att orka umgås. Och läkemedel som påverkar balans eller tankeförmåga kan leda till isolering”, säger Markus Svensson.

Ensamma personer tenderar också att ha högre nivåer av stresshormoner – vilket i sin tur kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom pch diabetes. Och de söker mer sällan förebyggande vård, som screening.

Läs mer: Prislappen på ensamhet 366 miljarder kronor. Dagens PS

Staten kraftsamlar med nationell strategi

Studien kommer i en tid när Sverige precis lanserat sin första nationella strategi mot ofrivillig ensamhet, en “kraftsamling för att minska antalet människor i långvarig ensamhet”.

Den presenterades i februari av Folkhälsomyndigheten och regeringen som satsar 300 miljoner kronor om året för att bryta trenden. I praktiken handlar det om att skapa sociala arenor och undanröja hinder för deltagande och hoppet ställs till civilsamhället.

“Vi behöver göra mer för att förebygga och motverka ensamhet, och civilsamhället har en fantastisk potential”, sa socialminister Jakob Forssmed (KD) vid presentationen, rapporterar tidningen Senioren.

Att ensamhet inte alltid handlar om att vara ensam, utan om att känna sig ensam, gör den svårare att upptäcka – och lätt att förbise. Den nationella strategin visar att ansvaret är gemensamt. Men förändringen börjar i allas vår vardag.

Har du en äldre förälder, släkting eller granne? Då kan just din kontakt göra skillnad. En extra fråga, ett oväntat samtal eller ett möte – små handlingar som kan bryta känslan av utanförskap.

Missa inte: Expertens sista tips, så bekämpar vi ensamheten