Årstidernas växlingar påverkar oss, de kan förändra vårt beteende och våra beslut. Många känner melankoli under årets mörkaste dagar, men det går att påverka hur vi mår.
Melankoli i mörkret – så får du ett ljusare sinne
Mest läst i kategorin
Vi går mot ljusare tider, men än är vintern långt ifrån över och dagarna är fortfarande korta. Årstiderna påverkar inte bara våra känslor, det rapporterar BBC.
En färsk vetenskaplig artikel tittar på hur årstiderna kan påverka våra hjärnor, de kan påverka allt från vår sexlust till vår intelligens och vår sociala aktivitet.
Vi har accepterat att många djur anpassar sina beteenden efter årstiderna, men variationer människors psykologi diskuteras inte så mycket. Årstidernas påverkan kan vara avgörande för att förstå vårt välbefinnande och vårt beslutsfattande.
Nedstämdhet på vintern
Förekomsten av vinterdepression eller årstidsbunden depression kallas på fackspråk för säsongsbunden affektiv störning, Sad.
Symptomen inkluderar ihållande nedstämdhet eller ångest i minst två veckor, en känsla av hopplöshet, minskad energi, överätande, att sova för mycket och att känna sig värdelös.
Många kan ha ett dämpat humör utan att uppfylla alla kriterier för att få den kliniska diagnosen Sad. Forskning tyder på att det är vanligt med allmän melankoli på vintern.
Färre positiva ord på vintern
Det finns många potentiella förklaringar till Sad och allmän melankoli på vintern, en populär teori är att minskat ljus stör kroppens biologiska klocka.
När kroppens dygnsrytm störs kan regleringen av neurotransmittorer som är involverade i känslomässig bearbetning försämras.
Den här teorin har inspirerat till ljusterapi, där dagsljuslampor används för att omkalibrera kroppens klocka.
År 2019 drog dock en Cochrane Systematic Review slutsatsen att bevisen för ljusterapins effektivitet som förebyggande behandling är begränsad.
En Cochrane Systematic Review är en systematisk översikt av forskning inom hälso- och sjukvård och hälsopolitik som publiceras i Cochrane Database of Systematic Reviews.
Forskare från Cornell University i Ithaca I New York analyserade i början av 2010-talet innehållet i 509 miljoner tweets från 84 länder.
De fann ett samband mellan förändringen i dagsljus och inläggens känslomässiga innehåll, när dagarna blev kortare tenderade användarna att använda färre positiva ord.
Vårt tankemönster påverkar
Enligt ny forskning av Kari Leibowitz kan även våra tankesätt spela en roll. Hon och Joar Vittersø vid universitetet i Tromsø frågade personer från olika delar av Norge om deras attityder till vintern.
Studiedeltagarna ombads betygsätta påståenden som: “vintern är en särskilt vacker tid på året”, “Jag älskar mysigheten under vintermånaderna” och “Jag gillar det mjuka ljuset vi har under vintermånaderna”.
De fann att de som starkt höll med om de här påståendena tenderade att bättre klara av kyla och mörker och hade högre nivåer av livstillfredsställelse och mer positiva känslor under vintern.
Att förändra sitt tankemönster kan inte bota personer med svår nedstämdhet, men Kari Leibowitz antyder att många kan känna sig mindre melankoliska på vintern om de lägger märke till och omfamnar det som är positivt med vintern.
Koncentration och minne
Din mentala skärpa kan avta med dagsljuset. Nyligen analyserade Sanne Mooldijk vid Erasmus University Medical Center i Rotterdam, Nederländerna, och hennes kollegor, data från en stor longitudinell studie med över 10 000 deltagare från 45 år och äldre.
De fann att de deltagare som utvärderades på vintern presterade något sämre än de som utvärderades på sommaren när de mätte inlärning, minne och koncentration.
Orsakerna till den här säsongsvariationen är ännu inte kända, men det kan vara en konsekvens av människors allmäna melankoli.
En annan möjlighet är att det återspeglar ett underskott på D-vitamin, som produceras av kroppen när huden utsätts för solljus.
Vi tar även upp D-vitamin från kosten, men det är svårt att få i sig tillräckligt bara genom maten. Under korta vinterdagar kan det vara svårt att få tillräckligt av vitaminet.
Social förmåga
Enligt en teori om “social termoreglering” har vi utvecklats för att se andra som källor till fysisk värme och komfort.
Ett forskarteam under ledning av Hans IJzerman vid Université Grenoble Alpes i Frankrike bad studiedeltagare hålla i varma eller kalla drycker medan de fyllde i olika frågeformulär om sina tankar.
Forskarna fann att de med kalla drycker var mycket mer benägna att tänka på nära och kära, personer som skulle kunna uppfylla deras behov av social anslutning, än de som höll varma drycker.
Data från filmuthyrning visar även att människor är mer benägna att välja romantiska filmer när temperaturen sjunker, det fyndet har upprepats i flera laboratorieexperiment.
Uppenbarligen uppfyller en romantisk film vår önskan om känslomässig värme och tillgivenhet som föranleds av vinterkylan.
Sexualitet
Vår sexuella aktivitet följer ett mer komplext mönster: Enligt en amerikansk studie från Villanova University i Pennsylvania och Rutgers University i New Jersey, är Google-användare mer benägna att söka efter pornografi under midvintern och försommaren.
Google-användare är då även mer benägna att söka efter dejtingsajter. Sannolikt är här fler faktorer inblandade, men toppen under vintern kan återspegla vår önskan om mer mänsklig kontakt.
Oavsett vad variationen beror på har den hälsokonsekvenser, studier avslöjar en ökning av sexuellt överförbara sjukdomar under midvintern och försommaren.
Ett mer positivt tankesätt, att förlåta oss själva om vi glömmer något och att göra upp konkreta planer för att uppfylla våra ökade sociala behov under vintern skulle kunna mota bort vår melankoli under årets mörkaste dagar, det skriver BBC.
Läs mer: Kampen för att dämpa ångesten i höstmörkret Dagens PS
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.