Under de senaste åren har antalet ADHD-diagnoser exploderat, inte bara bland barn utan också bland vuxna.
Forskare: ADHD bara ett annat sätt att vara normal
Edvard Lundkvist
Uppdaterad: 12 jan. 2025Publicerad: 12 jan. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Men är ADHD verkligen att betrakta som något sjukt? Eller kan det ses som en annorlunda, men lika naturlig, del av det mänskliga spektrumet?
Ny forskning ifrågasätter den etablerade synen och föreslår att våra sätt att hantera ADHD behöver förändras.
ADHD i förändring
ADHD har länge behandlats som en dysfunktion i hjärnan som kräver medicinsk behandling. Antingen genom läkemedel eller olika former av terapi.
Men enligt The Economist tyder ny forskning på att ADHD snarare är ett uttryck för människans neurodiversitet. Man menar att det inte borde betraktas som något sjukt, utan som en annorlunda uppsättning färdigheter och utmaningar. Ett annat, men helt normalt, sätt att vara på.
För många innebär ADHD en slags kamp mot avledande distraktioner och starka impulser, vilket kan leda till allt från missade arbetsuppgifter till svårigheter i relationer. Men en anpassad miljö minska utmaningarna och istället ta vara på personens styrkor, menar The Economist.
Kortfattat kan man säga att det är samhället, skolan och arbetslivet som är dåligt anpassade för människans olika sätt att vara på – snarare än att människans olikheter skulle vara något sjukt.
Läs även: Lovande resultat för ny behandling av typ 1-diabetes. News55
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
En ökad förståelse
Antalet diagnoser har ökat kraftigt i många länder. Mellan 2020 och 2022 steg antalet nydiagnoser med 60 procent i USA, enligt studier.
Samtidigt har brittiska NHS dubblerat antalet utskrivna recept på ADHD-mediciner sedan 2018. En del av ökningen beror på ökad kunskap om hur diagnosen yttrar sig hos kvinnor, som tidigare ofta missats i forskningen.
Forskarna lyfter också att ADHD inte är en homogen diagnos. Att föröka identifiera en ”ADHD-hjärna” har hittills inte lyckats, och även inom diagnosen varierar utmaningarna och styrkorna kraftigt.
Neurodiversiteten verkar vara för komplex för den typen av generaliseringar. Därför är det viktigt att anpassningar i bland annat skola och på arbetsplatser är individuella.
Anpassning istället för diagnos
Ett växande antal experter föreslår att skolor och arbetsplatser bör anpassa sig efter neurodiversitet istället för att individer ska pressas att passa in i en färdig mall.
Initiativ i Portsmouth, England, där lärare utbildas i att identifiera styrkor och svagheter hos elever utan att sätta diagnoser, visar lovande resultat. Där möter man eleverna i deras individuella utmaningar och tar vara på elevernas olika styrkor.
I arbetslivet har enkla anpassningar som flexibla arbetstider och ljuddämpande hörlurar haft stor effekt för personer med ADHD. Åtgärderna är ofta billigare och mer hållbara än traditionella medicinska insatser.
ANNONS
Ett nytt sätt att tänka kring ADHD
Att omfamna det vi i dag kallar för ADHD som en del av det mänskliga spektrumet kan leda till både bättre livskvalitet och större samhällsnytta.
Genom att lyfta fram individens styrkor och skapa inkluderande miljöer kan vi ersätta dagens kultur av att dela in individer i grova och patologiska fack med en mer flexibel syn på människans olika sätt att vara på.
Frågan är om det är dags att omdefiniera ADHD helt? Den diskussionen har bara börjat.
Läs även: Nätläkare fuskade med medicin – vd åtalas. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Edvard Lundkvist
Nyfiken skribent som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet.
Edvard Lundkvist
Nyfiken skribent som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
