Få kontroll på ditt kortisol och minska din stress

Yttre och inre faktorer

Jeanette M. Bennett, filosofie doktor och docent, psykologiska studier vid University of North Carolina, Charlotte, USA, säger att stressfaktorer kan vara miljömässiga, som en olycka, eller förutseende, som att förbereda sig på ett svårt samtal med chefen.

Vanligtvis finns det enligt henne ett hälsosamt intervall av för kortisolnivåerna som hjälper våra kroppar att fungera bra, men när nivåerna hela tiden är för höga påverkar det hälsan negativt.

Det kan exempelvis ge högt blodtryck, hög hjärtfrekvens och höga blodsockernivåer, du kan känna dig trött, få sömnproblem, kognitiova förändringar, bli glömsk känna kronisk stress och bli sjuk oftare.

Jeanette M. Bennett säger att stressfaktorer tidigare var på liv eller död, som att fly från ett farligt rovdjur eller slåss mot en rivaliserande stam.

“Idag kan dock våra kroppar fortfarande ha samma biologiska svar på vardagliga stressfaktorer. Det är där vi måste arbeta med hur vi kan mildra och minimera den biologiska stressreaktionens engagemang eftersom det oftast inte behövs för att hantera den situation vi befinner oss i”, säger hon till Fortune.

Cushings syndrom

Höga kortisolnivåer kan mätas i blod, urin och saliv och om du har höga nivåer menar Irina Bancos att du först behöver utesluta en binjuretumör som producerar kortisol.

En sådan tumör kan både vara godartad och malign och kan ge ämnesomsättningsökningen Cushings syndrom, vilket kan resultera i viktökning, moon facies, högt blodtryck, ökad törst och urinering.

Cushings syndrom uppstår när kroppen under långa perioder utsätts för höga kortisolnivåer.

Moon facies är när extra fett byggs upp på sidorna av ansiktet. Det är ofta relaterat till fetma men kan även bero på Cushings syndrom.

Minska din stress

Om dina livsstilsfaktorer orsakar höga kortisolnivåer måste du inte bara jobba med det som orsakar din stress utan även med ditt sätt att hantera och reagera på stress.

Det är viktigt att äta en balanserad och hälsosam kost och inte hoppa över måltider eller gå länge utan att äta då det kan stressa kroppen.

Se till att inte få i dig mer än 200 milligram koffein per dag och konsumera det bara på förmiddagen.

Det kan även stressa binjurarna till högre kortisolproduktion att titta på nyheterna eller skrolla i sociala medier innan du går och lägger dig.

Dessutom kan alkohol bidra till stress och inflammationer i kroppen.

Sömn och motion

Se till att få tillräckligt med sömn och motion. Studier har visat att dålig sömnkvalitet kan orsaka högre nivåer av stress och göra det svårare att reglera känslor och hantera dagliga stressfaktorer.

Motion hjälper också till att minska stress och kan dessutom stabilisera humöret och förbättra sömnen.

Om du redan är fysiskt aktiv och ändå är stressad behöver du en annan typ av stresshantering, som exempelvis meditation eller att prata med en terapeut som kan hjälpa dig att ta itu med sådant som kan trigga ångest som ger stress.

Tankar och kramar

Du kan också behöva ändra ditt sätt att tänka och hitta ett sätt att närma dig stress, det kan hjälpa dig att få kontroll över de situationer som ger ångest och orsakar stress.

Sist men inte minst. Utöver att förbättra dåliga vanor som kan bidra till stress är det viktigt att du tar hand om dig själv och fokuserar på sådant som du mår bra av.

Det kan handla om att läsa en bra bok, lyssna på musik, jobba i trädgården, lära dig någonting nytt eller bara umgås med människor du älskar.

Ett snabbt sätt att få ned kortisolnivåerna är att öka nivåerna av signalsubstansen oxytocin, vilket du gör när du kramar dem du älskar, även husdjur.

Du ser faktiskt äldre ut av stress

Stress kan göra att du både känner dig och ser äldre ut och det redan så tidigt som i 20-årsåldern, men den effekten kan bara ses vissa dager.