Att vi bör undvika ultraprocessade livsmedel kommer säkert inte som någon nyhet för de allra flesta. Men även bland skräpmaten finns skillnader.
Dietistens stora skräck – en riktig näringsfälla
Mest läst i kategorin
Ingen annanstans i världen äts mer processade livsmedel än i USA. Skräpmatens hemland.
Enligt en studie från 2017 som publicerades i “Population Health Metrics” utgör dessa livsmedel nästan 60 procent av kalorierna i en genomsnittlig amerikansk diet.
Ett faktum som oroar många av landets hälsospecialister, skriver CNBC Make It.
Många faror
“Ultraprocessade livsmedel innehåller ingredienser som vi vanligtvis inte hittar i våra kök. De har ofta höga halter av socker, salt, tillsatser och de saknar tillräckligt med vitaminer och näringsämnen,” säger Jinan Banna, dietist och professor i näringslära vid University of Hawai.
Det finns många faror med en hög konsumtion av ultraprocessade livsmedel. Bland annat ökad risk för att utveckla hälsoproblem som demens, typ 2-diabetes, hjärtsjukdomar och fetma.
Senaste nytt
“Tomma kalorier”
Jinan Banna Banna begränsar därför sitt intag av dessa livsmedel och uppmanar andra att göra detsamma.
Men det finns ett livsmedel som hon menar sticker ut i sammanhanget och som hon aldrig skulle konsumera: Läsk!
“Läsk har inget näringsvärde förutom kalorier i form av socker. De är tomma kalorier som inte ger oss de näringsämnen vi behöver”, säger hon.
Värre än USA
Samtidigt är läsk en av de mest konsumerade dryckerna världen över. Men när det gäller läskdrickande är det ett land som slår USA – nämligen Argentina. Även om det är med en mycket knapp marginal.
Enligt World Population Review häller Argentinas befolkning årligen i sig 155 liter läsk per person. USA ligger strax efter med en årlig konsumtion på 154 liter per person.
Unga killar dricker mest
I Sverige dricks, enligt siffror från Sveriges bryggerier, drygt 65 liter läsk per person varje år. Enligt Livsmedelsverket är det killar på gymnasiet som dricker mest läsk, storkonsumenterna dricker nästan en liter per dag.
Ungdomar vars föräldrar har låg utbildning eller inkomst dricker mer läsk än ungdomar med högutbildade föräldrar.
Lightläsk – bättre men inte bra
Att regelbunden konsumtion av sötad läsk kan leda till viktökning, diabetes och karies är numera allmänt känt. Något som har fått många att gå över till lightläsk.
Även om det ur många perspektiv är ett bättre alternativ är det inte bara sockret som är problemet i läsken ur en hälsosynpynkt.
En avhandling från Göteborgs Universitet från 2010 visade nämligen lightläsk ger allvarliga frätskador på tänderna.
Det beror på syrehalten i dryckerna. I all typ av läsk, även light och zero, finns citronsyra och fosforsyra som orsakar frätskador på tänderna som är svåra att reparera.
Läs även:
Maten som kopplas till sjukdomar och för tidig död. Dagens PS
Här är maten som kopplas till för tidig död. Dagens PS
Reporter på Dagens PS som bland annat bevakar världen och politiken.
Reporter på Dagens PS som bland annat bevakar världen och politiken.