Medan värmeböljorna blir både vanligare och farligare, underskattar många fortfarande riskerna. Nu anser forskarna att det är dags att vi börjar inse värmeböljornas verkliga risker – innan det är för sent.
Den tysta mördaren – som få tar på allvar
Matilda Habbe
Uppdaterad: 15 aug. 2024Publicerad: 15 aug. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Sommaren förknippas allt som oftast med sol och semester. Men den verklighet vi nu lever i är långt ifrån idyllisk.
När temperaturen skjuter i höjden gör riskerna detsamma – även för de som är unga och friska.
“Vi är alla i riskzonen för värmerelaterade hälsoproblem, särskilt när vi konfronteras med allt mer extrema förhållanden”, säger läkaren Renee Salas i Bloombergs podcast Zero.
Mer än bara värmeslag
Det är lätt att avfärda extremvärme som något obekvämt men hanterbart. Men verkligheten är en annan.
Utöver de uppenbara farorna som värmeslag och uttorkning, kan extremvärme förvärra hjärt- och lungsjukdomar, njurproblem och psykiska tillstånd.
Och det slutar inte där.
Studier visar att hög värme kan öka risken för våld och aggressivt beteende med både fler mord och ökad misshandel som resultat.
”Värme påverkar hur hela vår kropp fungerar”, säger Salas.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Den tysta mördaren
Till skillnad från andra naturkatastrofer lämnar värmeböljor inga synliga spår efter sig som raserade byggnader eller översvämmade gator.
Det är kanske därför de ofta benämns som “den tysta mördaren”.
I Europa 2003 dödade en värmebölja över 70 000 människor. I Storbritannien 2022 dog över 3 000 personer under några extremt varma dagar.
Enligt en rapport från Barcelona Institute for Global Health omkom förra året över 47 000 människor runt om i Europa på grund av extrem värme, rapporterar Reuters.
Så varför tar vi inte hotet på allvar?
En del av problemet ligger i vår kulturella inställning till värme, menar Renee Salas.
Soliga dagar associeras ofta med ledighet och nöje snarare än fara.
Dags att namnge värmeböljor?
ANNONS
För att fler ska ta värmeböljor på allvar anser forskare att vi bör börja namnge värmeböljor, precis som vi gör med orkaner.
Tanken är att ge värmeböljor en identitet, vilket kan öka medvetenheten och hjälpa folk att ta hotet på större allvar.
En studie från Sevilla visade att namngivna värmeböljor faktiskt ledde till att fler agerade för att minska riskerna.
Men det handlar inte bara om att höja medvetenheten. Det finns också konkreta åtgärder som kan göra stor skillnad, som att införa lagstiftning som subventionerar luftkonditionering för de mest utsatta eller att skapa fler kylcenter där människor kan söka skydd under extrema väderförhållanden.
Ingen går säker
I slutändan handlar det dock om att även de unga och friska måste inse allvaret, menar Salas.
Vad händer om strömmen går under en värmebölja och luftkonditioneringen slutar fungera?
”Tänk på vad som händer om du plötsligt inte kan kyla ner dig själv”, sägas Salas, och fortsätter:
”Ingen är immun mot hettan när förhållandena blir extrema”.
ANNONS
Läs också:
Extremhetta dödar – men inte flest. Dagens PS
Duscha eller bada iskallt – bli mindre sur? Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
