Därför fokuserar vi på det negativa

Programmerade till negativitet

Hjärnan har utvecklats för att skydda våra kroppar och för att hålla oss vid liv och har tre grundläggande varningssystem för att hantera hot.

Dessa varningssystem styr fight or flight-reaktionen, de styr våra känslomässiga reaktioner på hot som ska hjälpa oss att identifiera och hantera faror och så styr de delen som möjliggör logiskt tänkande i hotfulla situationer.

“Våra förfäder som hade mer av en negativ partiskhet hade bättre chans att överleva”, säger Baumeister. Därför menar han att vi är programmerade på förväg att leta efter hot. Även mycket små barn visar exempelvis starkare reaktioner på en bild av en orm jämfört med en bild av en groda.

Negativ världssyn kan hämma vardagen

Baumeister säger att ett problemfokus kan vara en bra initial strategi men att en generell negativ partiskhet kan vara hämmande i vår vardag. I extrema situationer hjälper det oss att släcka bränder men vi behöver och kan även lära oss att överkomma vårt negativa fokus.

Till exempel kan livet se mycket dystert ur om man hämtar inspiration ur en dagstidning. Journalister anklagas ofta för att jaga dåliga nyheter då det lockar läsare.

Det kan vara bitvis sant, men forskare har även visat att läsarna själva dras till de dåliga nyheterna och delar dessa med andra. Rykten om det farliga sprids ofta snabbare än rykten om något som kan gynna läsaren.

Fokus på kritik och negativitet

Det vi läser och ser i nyheterna kan i sin tur ofta bidra till ökad fruktan. Rädslan för terrordåd är till exempel mycket stark. I Baumeisters bok skriver han att antalet som fallit offer för terrorism i USA de senaste 20 åren är färre än antalet som omkommit i sitt eget badkar under samma period.

Små negativa upplevelser kan dessutom ha en oproportionerligt stor inverkan på hela dagar och studier på våra hjärnor har visat att negativa känslor vara längre än positiva. Vi tänker längre på det negativa än på det positiva vilket delvis förklarar varför pinsamma stunder eller kritiska kommentarer kan följa oss i åratal.

Baumeister varnar även för att vi inte är kapabla att hantera all negativitet som florerar på sociala medier. Våra gamla instinkter bidrar till att jaga upp oss och skapar en ohälsosam negativ reaktion på det vi tar del av där.

Fastna inte i det negativa

Ett svar på allt det negativa vi tar del av är att begränsa eller minimera det negativa för att balansera ut det. Farorna i vår vardag är betydligt färre än förr samtidigt som de negativa intrycken är allt fler. Om vi kan spela ner en del negativa signaler skulle det kunna ge ett mer balanserat och positivt förhållningssätt.

När den professionella extremidrottaren Felix Baumgartner skulle försöka att bli den första fallskärmshopparen som bröt ljudbarriären var han, av förklarliga skäl, extremt orolig.

Med hjälp av en psykolog och kognitiv beteendeterapi lyckades han vända rädslan till ett mer positivt förhållningssätt och på så vis kunde han nå sitt mål och bli “Felix den orädde”.

Genom att se förbi det negativa och välja att fokusera på det positiva förbättrar vi kanske våra chanser nå våra drömmar.

Läs mer: Why criticism lasts longer than praise

Läs även: Analytikerna stupsäkra: Så mycket höjs styrräntan