Dagens PS

Därför är det pinsamt att halka och dratta på ändan

Pinsamt att dratta på ändan. Nu vet vi varför.
På väg att ramla i halkan – pinsamt, tycker vi om vi råkar ut för det själva. Nu svarar forskare på varför vi tycker det är pinsamt att ramla. (Foto: Claudio Bresciani/TT)
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 21 dec. 2024Publicerad: 21 dec. 2024

Varför det är pinsamt att halka och dratta på ändan, kan tyckas självklart. Det är det inte. Nu finns forskning även på det området.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

I vinter- och halktider är ämnet naturligtvis aktuellt. Med minusgrader och is under fötterna är det lätt hänt att halka omkull – men varför är det ändå pinsamt att dratta på ändan när andra ser en?

Det har psykologiforskaren Lotta Strömsten i Umeå rett ut. Hon forskar om skam och menar att det där med att halka och ramla omkull kan ses som ett tecken på ”en farlig svaghet”.

”Skam och rädsla”

Den starka reaktionen– att snabbt se sig om och kolla om någon sett att man ramlat på isen – handlar om skam och en urgammal rädsla att bli utstött, menar Strömsten.

”Skamkänslor är en signal på att vi har gjort något vi eller andra upplever som ett misslyckande, att vi begått en social överträdelse eller att riskerat att skada en relation till en annan individ”, sammanfattar forskaren.

”Skammen får oss att ändra beteenden och har varit jätteviktig för vår överlevnad. Skammens funktion är att människor ska slippa förlora sin plats i en grupp. För människor klarar sig inte utanför sin grupp, eller flock. Det gjorde vi inte historiskt och det gör vi inte nu heller”.

ANNONS

Senaste nytt

Historiska skäl

Samtidigt är det ju inte något direkt skamligt att råka ramla i halkan – så varför är det så pinsamt?

”Ja, det kan tyckas som en oproportionerligt stark reaktion. Man får nog gå ännu längre tillbaka i människans historia. Det finns forskare som menar att empati tidigare främst inte har handlat om omhändertagande, utan snarare om att hitta svagheter hos andra i gruppen”, menar Strömsten.

ANNONS

”Människor har använt en empatisk förmåga för att avgöra vem som ska skjutas från gruppen eller vem som inte får reproducera sig. Vi är så oerhört rädda för att visa oss sårbara och riskera att stötas ut”, analyserar forskaren.

Därför säger vi att det gick bra

Det är också därför vi gärna säger ”Det gick bra”, när någon frågar hur det gick, även om det känns som om alla ben i kroppen är brutna.

”Ja, en typisk reaktion på skam är att göra sig liten eller osynlig. Vi vill gömma oss, sjunka genom golvet och inte prata om det. Vi låter resten av gruppen vinna för att undvika att bli undanskuffade”.

Det är även därför vi ibland låtsas inte ha sett när någon ramlat, säger Lotta Strömsten.

”Ibland hjälper vi. Men ibland kan vi försöka att hjälpa någon att rädda sitt ansikte genom att låtsas som ingenting”.

Måndagar – då halkar flest på vägen till jobbet. Dagens PS

Experten: Så kan du njuta av vintern. Dagens PS

Vinterns elpriser kan bli ännu värre. Realtid

ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Energikris
Spela klippet

Europas energikris: Höga priser och tveksamma lösningar

Energikrisen i Europa visar på utmaningar med den gröna omställningen. Många länder är beroende av naturgas, särskilt på vintern när energibehovet är större – och Europas energikris smittar även Sverige. En kombination av en omställning till väderberoende energiproduktion och kalla vinterdagar har gett rekordpriser på el i Tyskland – och södra Sverige dras med i krisen. […]