Så här efter jul är det många som gått upp några kilo efter all julmat och kanske får oron över det ökade midjemåttet en del att börja räkna ut sitt BMI.
BMI – ett mått att ta med en nypa salt?
Mest läst i kategorin
Det verkar som om alla med ett BMI som är högre än det Världshälsoorganisationen räknar som hälsosamt kanske inte behöver oroa sig, det rapporterar Financial Times.
Kroppsmassindex, BMI, beräknas genom att dividera vikten i kilo med längden i meter i kvadrat (kg/m2).
Ett imperfekt mått
American medical association förklarade i år BMI för ett imperfekt mått på klinisk hälsa och menade att det är vilseledande om kroppsfettsmassans effekterna på dödligheten.
BMI som mått har både vetenskapligt och historiskt bagage och det vore förnuftigt att omvärdera det, det är avsett att återspegla nivån av kroppsfett, vilket i sin tur teoretiskt bör översättas till risk för viktrelaterade sjukdomar som diabetes och hjärtsjukdomar.
Ett BMI mellan 18,5 och 24,9 är det som anses optimalt, men det tar inte hänsyn till olika individers kroppsformer eller proportioner mellan muskelmassa, fett och ben. För muskulösa idrottsmän är exempelvis BMI missvisande högt.
Historiskt sett har måttet dessutom ignorerat icke-vita befolkningar och dess ursprung finns i en vetenskaplig upptagenhet av vad som är idealiskt eller önskvärt, något som ger en tvivelaktig associering till rashygien.
Inte samma hälsorisker
“Jag tycker att det är dags att sluta använda BMI på egen hand”, säger David Stensel, till Financial Times.
Han är professor i träningsmetabolism vid Loughborough University i England och chefredaktör för International Journal of Obesity.
Enligt honom kan några av dem som anses vara överviktiga och har ett BMI på 25–30, vara sjukdomsfria hela livet, det finns till och med vissa studier som tyder på att de har en hälsofördel.
Han menar att om du lägger till blodtryck eller kolesterolnivå, får du en sannare bild av din hälsa.
Alla folkgrupper visar dessutom inte samma hälsorisker vid samma vikt. För personer med sydasiatiskt arv är den övre nivån för friskt BMI lägre, på 23, vilket återspeglar en ökad diabetesrisk.
För afroamerikanska kvinnor kan den övre nivån för friskt BMI ligga på 28. Det här gör att Edmonton Obesity Staging System, som prioriterar viktminskning för personer med svår fetma, börjar användas medicinskt.
Bra på befolkningsnivå
Trots det här anser inte David Stensel att BMI är helt oanvändbart. I årtionden har det använts i tusentals studier, vilket möjliggör storskaliga jämförelser.
BMI fångar ganska bra den stora bilden av risken på befolkningsnivå, men när det används på en individ förlorar det sin kraft.
“Om ditt BMI är på runt 40 eller 50 är dina chanser att utveckla diabetes mycket högre än om det är runt 20. Men någon med ett BMI på 30 kanske aldrig utvecklar diabetes alls”, säger David Stensel till Financial Times.
I dag ses midjemåttet, eller relationen midja till höft, som ett användbart, eller kompletterande mått eftersom det anses riskabelt att ha fett runt sina vitala organ.
Den medelålders mannens kulmage kan intressant nog förklara varför män är mer sårbara för hjärtsjukdom än kvinnor.
Intresserad av ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.
Läs mer: BMI räcker inte för att mäta kroppsfett och hälsorisk
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.