Svenska livsmedelsproducenter tror det vänder 2025. Svenskproducerat är den näst starkaste trenden i år, enligt branschen.
Trendbrottet: Nu vill vi ha mera svenskt


Mest läst i kategorin
Det är Livsmedelsföretagen som kommer med positiva tongångar i sitt färska konjunkturbrev.
Efter vad man kallar ”ett halvljummet 2024” tror de svenska matproducenterna på en vändning under 2025.
Fjolårets sista kvartal levde upp till de optimistiska prognoserna – men totalt bjöd 2024 på två kvartal av tillväxt och två av stagnation, när det gäller hemmamarknaden.
”Ska jag sammanfatta 2024 ur livsmedelsindustrins perspektiv blir det ”halvljummet”. Men även halvljummet är en klar förbättring jämfört med iskylan som präglade 2022 och 2023”, sammanfattar Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal.
”Efterlängtad vändning”
”Det är en efterlängtad vändning, men behovet av kraftigt förbättrade marknadsförhållanden under 2025 är stort. Det räcker med en snabb titt på nyheterna för att förstå att den svenska livsmedelssektorn står inför enorma utmaningar framöver”, tillägger Eckerdal och blir ånyo slaven på triumfvagnen.
I prognosen för 2025 års första kvartal tror Livsmedelsföretagens medlemmar på volymökningar och sex av tio medlemsföretag tror att försäljningen i år blir högre än under fjolåret.
Carl Eckerdal säger att det är svårt att bedöma om det är välgrundat eller önsketänkande.
”Det finns onekligenljuspunkter i form av lägre inflation och sänkta räntor. Samtidigt ser vi hur lågkonjunkturen biter sig fast, arbetslösheten fortsätter öka, effekterna av klimatförändringarna blir mer påtagliga och den geopolitiska osäkerheten tilltar”, konstaterar chefekonomen.
Få dagens viktigaste nyheter från Dagens PS. Prenumerera på våra nyhetsbrev.
Vill se politiskt ansvar
Även om kostnadsökningarna är långt ifrån så extrema som 2022-2023 så är de trots allt ökningar, påpekar branschorganisationen som menar att politisk populism ”risker att urholka allmänhetens förtroende” för branschen.
”Det finns i nuläget inget som talar för breda kostnadsminskningar för livsmedelsproducenterna. Tvärtom så talar det mesta för fortsatta kostnadsökningar. Här har politiken en stor roll att spela när det gäller att förklara varför priserna ökar och varför Sverige behöver en lönsam, robust livsmedelsproduktion. Tiden för matprispopulism är över, nu behöver vi beredskapsrealism”, hävdar Carl Eckerdal.
De senaste elva åren har Livsmedelsföretagen varje år publicerat en rangordning över de konsumenttrender som påverkar svensk matproduktion.
Under de senaste åren – med hög inflation – har trenden i stort sett bra varit mot lågpris av olika slag.
Nu vill vi ha svenskt
Men i år noterar Livsmedelsföretagen ”ett litet men viktigt skifte”. För tredje året i rad ser branschen butikskedjornas EMV-alternativ, egna märkesvaror som den starkaste trenden, vilket 32 procent intygar.
Näst startkast är ”lokalproducerat”, det vill säga producerat i Sverige, som tagit över andraplatsen från ”lågprisprodukter” när det gäller hetaste trenderna.
”Lokalproducerat” har gått från 13 procent till 29 procent på ett år.
”Att ursprunget verkar väga allt tyngre för konsumenterna är ett mycket välkommet trendskifte för hårt pressade svenska livsmedelsproducenter. Förutsatt att hushållens köpkraft stärks under 2025 borde andra mervärden än pris kunna fortsätta ta tillbaka förlorad mark”, menar Carl Eckerdal.
Nu blir maten mer blågul igen. Dagens PS
Trendbrottet: Nu slutar vinsterna falla. Dagens PS
Livsmedelsbranschens rörelsemarginal halverad under halvåret. Realtid

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.