Så manipulerar finanspolitikerna inflationen

Styrräntan är enda verktyg

Efter 1970-talets kraftiga inflationsuppgång började en process över hela västvärlden med att försöka kontrollera den generella prisutvecklingen via penningpolitiken.

Trubbigt att göra det med styrräntan – men det enda man hade / har att tillgå.

Centralbanker fick inflationsmål att förhålla sig till samtidigt som statsfinanserna till del styrdes av indexering av förmåner och annat. Inflationsexplosionen på 1970-talet slog således mot statsfinanserna också.

Det fanns därför ett intresse i att hålla tillbaka inflationen av dessa skäl men även ett otal andra som är väl kända.

Så mäts inflationen

Hur inflationsmätningar genomförs är dock en nyckel till hur den kontrolleras utöver styrräntan. I hela västvärlden sattes en omfattande process igång med att löpande justera metoderna för inflationsmätningen.

Processen varade i många år med mindre justeringar varje år. Som av en ren tillfällighet medförde alla justeringar att inflationen sänktes varje gång det skedde. Den ökade däremot aldrig.

Generellt sett så sker löpande justeringar fortfarande, men inte i den omfattning som inleddes på 1980-talet.

Endast vissa mätpunkter

Vissa saker föreföll uppenbara att korrigera, som varor och tjänster som inte längre fanns samt nya varor och tjänster som tillkommit.

Konsumtionsmönster ändras gradvis och måste fångas i mätningarna genom att till exempel justera en varas vikt/andel av KPI.

Detta är generellt för alla prismätningar. Till exempel så skedde motsvarande justeringar i utrikeshandelsstatistiken när datorer började importeras/exporteras.

Det tedde sig besynnerligt att mäta volymen (den reala delen av ett nominellt värde) i kilo datorer.

Behov av att justera

En rad märkligheter behövde justeras över hela det ekonomiska spektrat då den underliggande ekonomin utvecklas.

Inom KPI så mättes tidigare priset på en personbil genom att man utgick från en SAAB 92 från 1970-talet och jämförde med en motsvarande nyproducerad bil. Var det till exempel elhissar i fönstren var det en standardhöjning som inte skulle ses som en prishöjande komponent utan skulle räknas bort.

Den metoden körde man med fram till på 1990-talet, för att därefter övergå till vad som ansågs vara en ny ”standardbil” för det aktuella året.

Lång lista av produkter – men vad är rätt?

Listan av varor kan göras lång. Tvättmaskiner har ju alltid kostat runt 5 000 kronor sedan urminnes tider. Med alla nya funktioner och förbättringar har de blivit billigare som bedömare av KPI ser det.

Det finns en uppsjö av justeringar som är nödvändiga men också kanske inte fullt så mycket.

En ohelig allians där alla lyckas

Den mest iögonfallande effekten av alla justeringar är att de alla drar åt samma håll – nedåt.

Så kampen mot inflationen har mycket stort bidrag från metodförändringar i över mer än 30 års tid. En annan effekt av justeringar av prismätningsmetoder gör att den reala tillväxten också blivit starkare, vilket kan ifrågasättas.

Exempel kvartal 3 2022 i USA

Vi såg senast ett exempel på detta i USA när tillväxten för Q3 2022 publicerades strax före fyllnadsvalet. Den nominella tillväxten uppgick då till 6,7%.

Nominell tillväxt består av två delar, real tillväxt och pristillväxt. Den reala tillväxten är det som man vanligtvis refererar till som BNP.  För tredje kvartalet 2022 angavs pristillväxten till 4,1% och den reala tillväxten till 2,6% (4,1 + 2,6 = 6,7%).

Inflationstakten (pristillväxten ) under detta kvartal mätt som CPI/KPI uppgick dock till ca 8%, d v s  det dubbla.

Egentligen var det -1,3 procent

Om vi tror att det även gällde för nominell BNP ( d v s pristillväxten i BNP-måttet) skulle den reala tillväxten vara -1,3% ( 6,7% – 8% = -1,3%), det vill säga ekonomisk recession.

En grov och förenklad beräkning men pekar på en stor diskrepans som inte förklaras alls.

Ingen vill visa upp ekonomisk svaghet

Inte helt oväntat fanns ett starkt intresse för att inte visa på ekonomisk svaghet inför ett viktigt fyllnadsval, i synnerhet då allt i ekonomin utmålats som bra till följd av demokraternas ekonomiska politik.

Så manipuleras siffrorna

Det är tungt att gå till val med en recession i ryggen som man delvis är orsak till.  Det är tänkbart att siffrorna trots allt revideras kraftigt under kommande kvartal.

Men det är magiskt hur man kan skapa real tillväxt genom att manipulera i prismätningen.

Att den här manipulationen är en realitet går att visa på. Grafen nedan visar hur inflationen i USA ser ut sedan 1980 till dags dato.

Den röda linjen är den officiella inflationen, CPI, medan den blå linjen visar hur inflationen skulle varit om man inte hade justerat metoderna för inflationsmätning.

Grovt sett kan man säga att skillnaden mellan linjerna är den extra reala tillväxt som magiskt skapats. Utan denna effekt hade USA varit i recession vid flertalet tillfällen och i synnerhet de senaste åren.

Politiker och centralbanker vinnare på att manipulera siffrorna

Att justera  inflationen på det här sättet går inte bara i USA, utan i alla västländer, inkluderat Sverige. För finns det någon som tror att detta trick inte utnyttjats av alla policymakers?

Det finns bara vinnare – centralbankerna lyckas hålla inflationen nere och tillväxten hålls uppe så politikerna kan visa att de lyckas med finanspolitiken.

Relaterade artiklar:

IMF pressar riksbanken att höja räntan ännu mer. Dagens PS
Att höja räntan slutar nästan alltid i kris. Dagens PS