TGV - tåget som krympte Frankrike och Europa

I takt med att resandet och pendlandet in och ut till de franska storstäderna tog fart under 1960-talet, började den franska regeringen att diskutera möjligheterna till en ny höghastighetsjärnväg mellan Paris och Lyon.

Intresset var oerhört stort för det nya sättet att resa när TGV invigdes 1981. (Foto: SNCF)

Dels behövde det franska järnvägsnätet moderniseras, men målet var också att få fler att åka kollektivt mellan städerna och på så sätt få ned biltrafiken och de trafikstockningar och den trängsel den medförde.

Omfattande ingenjörsprojekt

Projektet döptes till TGV – Train à grande vitesse – och var omfattande då det inte bara innebar nya tåg och vagnar. Skulle hastigheten kunna hållas hög, krävde det också egna spår konstruerade för de höga hastigheter som planerades.

Lösningen blev LGV, ligne à grande vitesse, ett egenkonstruerad spårkonstruktion i betong som med en lutning på upp till 3,5% i kurvorna, skapade möjligheter för högre fart. Dessutom var den nya konstruktionen mer formstabil i värme, vilket minskade riskerna för t ex solkurvor.

Idag går de flesta TGV-tågen på egna banvallar, sk Ligne à grand vitesse, speciellt byggda för högfartstransporter. (Foto: usinenouvelle.com)

Den 22 september 1981 öppnade den första linjen mellan Paris och Lyon när president François Mitterand flaggade iväg det första tåget.

Nu kunde passagerarna ta sig mellan de båda städerna på två timmar och 40 minuter, vilken förkortade restiden jämfört med tidigare med en timme. Idag med högre topphastighet, går sträckan på under två timmar.

Med en helt ny strömlinjeformad konstruktion minskade luftmotståndet och farten kunde hållas hög. (Foto: SNCF)

De första TGV-tågen konstruerades och byggdes av ett konsortium av företagen Alstom, ANF Industrie och Jeumont-Schneider, som arbetat under ledning av beställaren, det franska järnvägsföretaget SNCF.