Dagens PS

Studie: Så lång är den perfekta semestern

semester
Över Högakusten-bron med höga förväntningar? Nu vet vi när semestern når sin höjd. (Foto: Fredrik Sandberg/TT)
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 19 jan. 2024Publicerad: 19 jan. 2024

Vilken är den perfekta längden på en ledighet? Där finns olika teorier – men forskarna är eniga om vilken dag på semestern vi mår som allra bäst.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

När Sverige fick sin första semesterlag 1938 gav den alla två veckors lagstadgad semester.

En stor händelse som, bland mycket annat, gjorde schlagern ”Semesterflirt” med refrängen ”Vill du bli min stora semesterflirt, i fjorton långa dar” till det årets sommarplåga.

Hur lång en perfekt semester är har vi dock fortfarande inte rett ut, 86 år senare.

Washington Post konstaterar att ”någonstans mellan en weekend i Las Vegas och en nio månader lång kryssning”, ligger det rätta svaret.

Svårt att svara

Tidningen hänvisar till en tidigare genomförd studie där forskarna undersökt saken närmare.

Den studien både ger och ger inte svar.

“Sammantaget är mina slutsatser att den optimala semesterlängden är nästan omöjlig att komma fram till”, säger Jessica de Bloom, en av forskarna bakom studien.

”Inte minst eftersom man måste ta hänsyn till andra faktorer som semesterort, väder, socialt sammanhang och annat”.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

Då toppar vi

Forskarna konstaterar ändå att vår hälsa och välbefinnande når en topp den åttonde dagen av en semester.

I studien, publicerad i Journal of Happiness Studies, slog de Bloom och övriga fast att njutningen peakar dag åtta.

Ondrej Mitas, forskare vid yrkeshögskolan i Breda, har också lagt energi på detta forskningsfält.

Resultatet?

”Det är oerhört svårt att mäta”, säger han till Washington Post och tillägger att man ska undvika semestrar som är ”för korta eller för långa”, något som möjligt gått att räkna ut även utan akademisk examen.

”Ta mer semester”

Ändå når Mitas en slutsats:

“Vi ser ett samband mellan mängden semester och lycka eller välbefinnande,” säger Mitas, ”så allt annat lika borde du ta mer semester”.

ANNONS

Enligt Mary Helen Immordino-Yang, professor vid University of Southern California, är vi skapta för att agera i sjudagars-steg.

“Vi tänker i enheter, och en vecka är en sådan enhet,” säger hon.

“När du väljer en åtta dagar lång semester har du ersatt en arbetsenhet med en enhet av avkoppling, plus en dag för att komma dit”, är hennes förklaring till varför dag åtta maxar njutningen.

Sju dagar logiskt

Susan Whitbourne, professor vid University of Massachusetts Amherst, menar att tre eller fyra dagar ledigt är för lite.

“Helst vill du ha tid att varva ner och sedan spola tillbaka när det är dags att gå”, säger hon.

“Det är något med sju dagar som känns logiskt”.

Fem – eller fem plus fem

En annan måttstock presenteras av reserådgivaren Denise Ambrusko-Maida, som fokuserar på siffran fem.

ANNONS

Minst fem dagar på marken för resor som inte kräver mer än en dags transport i respektive ände, tio dagar plus resdagar för längre upplevelser.

Så var landar vi i frågan om den perfekta längden på en semester? Dagens PS har inget svar – men en idé är ju att ta lite ledigt och fundera på saken. I fem, åtta eller tio dagar.

Läs även:

Länderna med längre sommarsemester än Sverige – Dagens PS

Forskning: Så ofta behöver du semester – Dagens PS

Så mycket lägger svenskarna på semestern – Dagens PS

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Energikris
Spela klippet

Europas energikris: Höga priser och tveksamma lösningar

Energikrisen i Europa visar på utmaningar med den gröna omställningen. Många länder är beroende av naturgas, särskilt på vintern när energibehovet är större – och Europas energikris smittar även Sverige. En kombination av en omställning till väderberoende energiproduktion och kalla vinterdagar har gett rekordpriser på el i Tyskland – och södra Sverige dras med i krisen. […]