Så ska du glittra på nyårsfesten

Hon är forskare i modevetenskap och disputerade 2018 med avhandlingen ”Moderna kvinnor: modernitet, femininitet och svenskhet i svensk veckopress 1920-1933”.

Men nu gäller det nyårsmode när Emma Severinsson vid Lunds universitet uttalar sig.

Nyårsafton är ett av de få tillfällen där vi verkligen tar ut svängarna med vår klädsel, konstaterar hon, och det gäller vare sig det är en stor fest eller en liten bjudning.

”Nyår är lite unikt. Då finns det utrymme för att ta i lite extra. Modemagasinen har alltid guider som “Så glittrar du på nyår” eller liknande”, konstaterar modevetaren.

Tagit efter överklassen

Emma Severinsson tillägger att när vi klär upp oss till exempelvis bröllop håller många “tillbaka lite”, medan nyårsafton i stället ses som en chans till mer extravaganta outfits.

”Dessutom har andra tillfällen ofta en snävare klädkod. På bröllop ska man inte överglänsa bruden och på midsommar är det ofta sommarromantiska klänningar som gäller”.

Historiskt har nyårsfirandet länge varit ett tillfälle till ett visst mått av extravagans och lyx.

Förebilden var nyårsbalerna på 1800-talet, där adeln och de rika visade upp sina vackraste och lyxigaste kläder.

Denna tradition spred sig till medelklassen och efter andra världskriget blev nyårsfirandet alltmer lyxigt för att kulminera vid millennieskiftet.

Glitter och silver är evigt

Glitter, silver och paljetter har alltid funnits vid nyårsfirandet, men kläderna har i allmänhet följt det aktuella modet.

”På 1920-taletnvar det raka flapper-klänningar som gällde, på 50-talet insvängda midjor och på 80-talet stora axelvaddar. I år tycker jag mig se att det är silverglans, snövitt och transparens som gäller”, summerar Emma Severinsson.

Samtidigt finns en klimat- och miljöaspekt. Konsumtionen av kläder har ökat drastiskt sedan år 2000, inte minst sedan vi erövrat det underliga beteendet att frakta skjortor och strumpor över halva världen via e-handel.

Vill ha nytt till nyår

Till nyårsafton är det dessutom av hävd många som vill ha något nytt i klädväg.

”Här ser företagen sin chans att sälja, vilket har lett till en ökning av ultrafast-fashion, där kläder produceras snabbt och billigt, på bekostnad av miljö och arbetsförhållanden”, säger Emma Severinsson.

”Modejättar pressar priserna genom att använda billiga och miljömässigt ohållbara tyger och genom att pressa sömmerskorna att sy upp till 500 plagg om dagen”, påpekar Severinsson som tycker att ”egentligen borde vi inte köpa nya kläder alls”.

”Det produceras alldeles för mycket kläder idag. Vill vi ha eller behöver något, är det alltid bättre att köpa second hand”.

Tråkiga mjuka paket? Släng dem innan nyår. Dagens PS

Experterna tipsar: Nytt år – nya ekonomiska möjligheter. Dagens PS

Så skapar du nyårsglamour: Lisa Lönners lyxigaste recept. Realtid