Går det att lära sig mer om sig själv och bli en bättre problemlösare genom att studera konst? Det menar åtminstone konsthistorikern Amy Herman som hjälpt advokater och medicinare att förbättra sin analytiska förmåga genom att läsa av målningar, skriver Quartz at Work.
Så fulländar du konsten att lösa ett problem
Mest läst i kategorin
Konst som problemlösare
Oavsett vilken bransch du verkar inom kommer det alltid dyka upp situationer som kräver mer av dig och din förmåga att lösa problem. Något som konsthistorikern Amy Herman tar fasta på i sin bok “Fixed – How to Perfect the Fine Art of Problem-Solving“, där hon visar att konst kan ha en positiv effekt på vår problemlösningsförmåga, skriver Quartz at Work.
Genom att spendera tid framför ett konstverk lär vi oss enligt Herman att effektivt omvandla information och analysera våra observationer i lugn och ro. Ett effektivt verktyg i de flesta arbetssituationer och en metod som visat sig fungera väl.
Med hjälp av bildanalys har Herman lärt såväl mordutredare, medicinstudenter, advokater som ingenjörer att läsa av målningar och därmed förbättra sin analytiska förmåga.
“Konst ger ett säkert utrymme utanför oss själva för att analysera våra observationer och omvandla dessa observerbara detaljer till handling och kunskap”, skriver Herman enligt Quartz at Work i sin bok.
Association utifrån bildkomposition
Herman menar även att konstanalys lär oss att enklare förstå hur och varför saker går snett och hur vi enklast rättar till felet. Genom att utgå från exempel i konsthistoriens värld visar Herman i boken hur man steg för steg tar sig igenom komplexa bildkompositioner.
Det kan till att börja med handla om att lägga märke till detaljer i bilden och räkna eller kategorisera dessa. När man bildat sig en uppfattning om vad det är man ser framför sig menar Herman sedan att man ska låta tankarna sväva fritt.
Vad får man för associationer av bilden? Vad går det att utläsa av motivet? Kanske finns det något med motivet som påminner dig om din egen situation, konflikter på det privata planet eller jobbrelaterade konflikter.
Genom att resonera sig fram på detta sätt menar Herman att de flesta människor oavsett bakgrund eller konsthistoriska förkunskaper kommer att kunna relatera till de känslor som bilden förmedlar.
Fullt fokus på konstverket
Att betrakta konst kräver vår fulla uppmärksamhet. Av det skälet är det avgörande för metoden att inte låta sig distraheras av mobiltelefoner eller annan stimuli under den tid man studerar konstverket.
Detta eftersom vi liver i en tidsålder då den genomsnittliga museibesökaren spenderar mindre än 30 sekunder framför varje konstverk.
Att titta på konst en längre stund kan även göra oss uppmärksamma på nyanser och tvetydigheter, enligt Herman. Genom att ta in mer subtila element vässar vi våra färdigheter när det kommer till att snabbt läsa av ett rum eller välja rätt i en förhandling.
Tittar man på konst tillsammans med andra bör man först studera konstverket, diskutera det i lugn och ro och sist av allt läsa på om vad verket faktiskt föreställer.
Kanalisering av konstens kraft
“Min förhoppning är att man genom att lära sig se på konst på ett strukturerat sätt inspirerar och fräschar upp kritiska frågeställningar och att samma modell kan tillämpas när man stöter på problem i behov av lösningar”, säger Herman till Quartz at Work.
En gång verksam vid utbildningsavdelningen vid Frick Collection i New York City tillägger Herman att konst och bildspråk givetvis också kan lära oss mycket om oss själva och de problem vi möter i vardagen, även om konst betyder olika saker för olika personer.
“Om kraften i ett konstverk kan kanaliseras och göra det möjligt för en betraktare som inte har en bakgrund i konst eller konsthistoria att närma sig sitt kall på ett nytt och kreativt sätt, varför inte släppa lös det?”, säger Herman till Quartz at Work.
Mer museibesök och kontemplation framöver alltså!
Läs även: Historiens tio rikaste personer: “Guld växte som på träd”
Redaktionschef på Dagens PS som bland annat bevakar världen, företag och privatekonomi.
Redaktionschef på Dagens PS som bland annat bevakar världen, företag och privatekonomi.