Att ett labbodlat virus skulle orsaka en global pandemi låter som något från en skräckfilm. Ändå är det ett scenario som forskare tar på största allvar.
Riskabel forskning: Kan nästa pandemi börja i ett labb?
Matilda Habbe
Uppdaterad: 01 dec. 2024Publicerad: 01 dec. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
2011 chockade forskare världen genom att skapa mutantversioner av fågelinfluensan H5N1.
Forskarna studerade vilka mutationer som skulle krävas för att göra H5N1 mer smittsamt mellan däggdjur. I deras experiment lyckades de skapa en variant som kunde spridas luftburet mellan illrar.
Syftet? Att förstå hur virus förändras och vad som krävs för att de ska bli luftburna, rapporterar NPR.
Det är lätt att se poängen. Ju bättre vi förstår virus, desto bättre kan vi förbereda oss på pandemier.
Men när forskare skapade ett supervirus som kunde sprida sig mellan laboratorieillrar, väcktes en annan fråga:
Vad händer om det här viruset smiter ut? Den frågan ställer sig nu forskaren Adam Kucharski i en artikel i Bloomberg.
Liten men skrämmande
Enligt beräkningar från epidemiologen Marc Lipsitch finns det en mellan 1 på 1 000 och 1 på 10 000 risk att sådana experiment kan orsaka en pandemi under ett års arbete i ett labb.
Vid en första anblick låter det som ganska låga odds. Men när risken vägs mot konsekvenserna – tänk Covid-19 gånger två – blir frågan mer komplex, menar Kucharski.
ANNONS
“Ur ett riskbedömningsperspektiv är osannolika händelser som resulterar i stor skada mer oroande än vanliga händelser med begränsade konsekvenser”, skriver han.
Covid-19-pandemin ledde dessutom till flera rykten om att coronaviruset härstammade från ett labb.
Dessa rykten ledde till att misstänksamheten kring forskning som involverar farliga virus ökade ytterligare.
ANNONS
Senaste nytt
Att leka med elden?
Kritiker menar att så kallade gain-of-function-experiment – där forskare gör virus farligare för att förstå dem bättre – innebär enorma risker för små vinster.
En av ovan nämnda kritiker är Farshid Jalalvand, som i en debattartikel i DN menar att även en minimal risk för labbläcka inte är värd risken för ett stort mänskligt lidande.
“Vi måste sluta leka med elden. I framtiden blir det nog svårt att hitta någon som vill finansiera forskning som gör dödliga virus mer dödsbringande”, skriver han.
Och det är inte bara en fråga om olyckor. Vad händer om en sådan forskning används för illvilliga syften?
Efter flera incidenter med felhanterade virus i USA pausades finansieringen av denna typ av forskning 2014.
ANNONS
Men trots varningar öppnades dörren igen 2017, med strikta regler om att experimenten bara får utföras om riskerna kan hanteras.
Läs också: Ny studie: Covid leder till fler hjärtproblem. Dagens PS
Vägen framåt
Gain-of-function-forskning ställer världen inför ett svårt val, menar Kucharski.
Å ena sidan ger forskningen ovärderlig kunskap som kan förhindra pandemier. Å andra sidan kan den skapa hot som är omöjliga att kontrollera.
Enligt honom behöver vi en ännu sakligare och mer informerad debatt, där riskerna med potentiellt pandemiska experiment vägs mot deras vetenskapliga och samhälleliga nytta.
Läs också: Ny behandling för astma – första på 50 år: “En game-changer”. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
