Från början handlade det om att sälja fler däck. Nu däckar man restauranger i stället. Michelins stjärnor har 98 år på nacken och guiden 124.
Michelin: Krogbetygen som bara skulle sälja däck
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 27 sep. 2024Publicerad: 27 sep. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Den första Michelin-guiden trycktes år 1900 och i hela 35 000 exemplar. Den innehöll rekommendationer om hotell och matställen och upplagan kunde tyckas överdriven.
Även om ambitionen var att få ut bilister på vägarna – de få bilister som fanns – och därmed sälja fler däck, var marknaden begränsad.
När den första upplagan av Guide Michelin kom fanns cirka 3 000 bilägare i Frankrike, nästan alla i eller runt Paris.
Guiden delades ut utan kostnad till alla som köpte en bil – och alla andra som ville ha – och listade alltså förutom verkstäder och mackar, ställen där man kunde sova gott och få en bit mat.
Guiden blev populär i takt med att antalet bilar och bilister ökade. 1920 täckte Michelins guider stora delar av det kontinentala Europa.
Stjärnorna kom 1926
Stjärnorna?
De första Michelin-stjärnorna delades ut 1926 och bakom idén att dela ut sådana, stod däcktillverkarna Édouard och André Michelin, som redan 1900 alltså fått idén till handboken över verkstäder och bensinmackar.
Nu visade det sig att läsarna framför allt uppskattade översikten över matställen i Guide Michelin och det fick däcktillverkaren att anlita en stab av inspektörer, som anonymt besökte och bedömde restauranger.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
En stjärna blev tre 1931
1926, när stjärnutdelandet inleddes, handlade det dock om en stjärna eller ingenting alls.
Redan fem år senare, 1931, kom dock det system med tre stjärnor som fortfarande gäller.
”Värt ett stopp”, ”värt en omväg” och ”värt en egen resa” är det mantra som brukar anses gälla för en, två respektive tre stjärnor.
Lite mer utförligt är det dock som följer:
En stjärna i Guide Michelin: ”En mycket bra restaurang i sin kategori”.
Två stjärnor: ”Utomordentlig matlagning, värt en omväg”.
Tre stjärnor: ”Exceptionellt bra kök, värt en egen resa”.
Fem kriterier
ANNONS
Stjärnorna ska delas ut enbart baserade på maten som serveras och där är det fem kriterier inspektörerna ska väga in.
Kvalitén på råvarorna, hantverket i form av smaken och tillagningen, personligheten vilket ska tolkas som hur väl kocken lyckats hitta ett eget uttryck i rätten, värde för pengarna och kvalitet över tid.
Det sista innebär att när du än besöker den aktuella restaurangen ska det vara en lika fantastisk upplevelse.
Tro inte på tecknat…
Och även den som sett ”Råttatouille”, den tecknade filmen från 2007, och minns en oerhört kräsen inspektör från Guide Michelin vid namn Anton Ego, får besinna sig.
Guide Michelin-inspektörerna av i dag ska ha genomgått sin grundutbildning vid restaurang- och hotellskolor och dessutom ha flera års erfarenhet från branschen.
Efter grundutbildning och anställning genomgår de även en sex månader lång internutbildning för att få en gemensam syn på hur mat bör bedömas och vilka kriterier som ska tillämpas.
Innan man som inspektör får besöka en restaurang på egen hand, gör man flera besök tillsammans med en mer erfaren inspektör.
Alla Guide Michelin-inspektörer är anonyma för att försäkra läsarna av guiden att de inte fått någon speciell service och – naturligtvis – för att garantera och bevara Guide Michelins rykte.
ANNONS
Först i Sverige 2018
2018 blev Frantzén den första svenska restaurangen att få tre stjärnor i Guide Michelin, något våra grannländer upplevt tidigare än så.
Först av svenska restauranger att få någon stjärna över huvud taget var en kvartett som fick sin första stjärna 1984 – 84 år efter att Guide Michelin börjat utkomma.
Då märktes Coq Blanc, L´Escargot, Gourmet och Eriks fisk rakt över disk med varsin stjärna.
I dag har vi ett lite annat läge. 64 svenska restauranger har längs vägen erhållit minst en stjärna hos Michelin och just nu har 22 svenska restauranger en, två eller tre stjärnor.
Stressen är värst
Allt gott, alltså? Nja.
Stressigt blir det förstås – om man är kock och gärna vill se stjärnor, inte när man blundar utan Michelin-diton.
I avhandlingen ”Kockars uppfattning om Guide Michelin – Hur uppnås en stjärnstatus enligt yrkesutövare på Michelin-restauranger?” som gjordes av Gustaf Hallberg och Sebastian Sparrman vid Restauranghögskolan i Grythyttan, visar sig Michelin-stjärnorna vara en minst sagt blandad upplevelse.
ANNONS
”För att uppnå stjärnstatus i Guide Michelin så krävs det fokus på utveckling, passion, god arbetsmoral och att vara konsekvent i sitt utförande. Uppfattningen om Guide Michelin resulterade i en mestadels positiv inställning, där det togs upp ord som kvalité och hög pålitlighet för att beskriva guiden”, skriver studenterna.
Ensam på toppen
Men? Jodå.
”Det framkom en tydlig negativ inställning till Guidens upplevda höga förväntningar som ges till restaurangen när de blir tilldelade denna utmärkelse. Detta resulterar till ökad stressupplevelse för yrkesutövare”.
Något som även framkommit i en annan studie.
Fortfarande är Frantzén ensam i Sverige om stjärnstatusen tre stjärnor och följaktligen betyget ”värt en egen resa”, om vi ska återvända till ursprunget.
Med Klara Norra Kyrkogata som adress blir det ju heller ingen större resa för många av oss, knappt ens den ”omväg” som krävs för att motivera två stjärnor.
Läs också:
Michelinstjärnans förbannelse – lyxkrogar går under. Dagens PS
ANNONS
Här hittar du flest Michelinkrogar. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
