”Backpackers” har blivit ”begpackers”. Men på köpet har turisterna som tigger sig fram blivit Asiens mest illa omtyckta turister.
“Om du någonsin har sett en lurvig ung person sälja vävda armband eller spela trummor nära en turistattraktion, är det troligt att du är bekant med begreppet begpackers”, skrev komikern och Hongkong-bon Ashley James när han våren 2023 började se ”begpackers” på gatorna i sin hemstad igen.
"Begpackers" – Asiens mest ogillade turister
Mest läst i kategorin
Termen är, förstås, en sammanslagning av “beg” och “backpackers” och används vanligtvis för att negativt beskriva människor som ber allmänheten om pengar för att finansiera sina resor, skriver CNN.
Det är som Thailand, Indien och Indonesien som blivit favoriter för “begpackers”, trots att deras tiggande i de flesta fall är olagligt.
Fältstudier
Stephen Pratt, verksam vid University of Central Florida, har studerat fenomenet begpackers ur ett akademiskt perspektiv.
Under tiden på forskarskola i Hongkong gjorde han och flera kolleger fältstudier genom att själva posera som begpackers.
Generellt, förklarar Pratt, kan begpackers delas in i tre kategorier: de som agerar (spelar musik eller uppträder på något sätt), de som säljer något (som smycken, vykort eller en tjänst som hårflätning) och de som bara frågar om pengar utan att ge något i gengäld.
Senaste nytt
”Blir inte rika”
Joshua Bernstein, föreläsare vid Språkinstitutet vid Thamassat University i Thailand, säger att en del av ilskan kring begpackers är kopplade gentrifiering och privilegier.
“Jag tror att mycket av denna ilska kommer från utlänningar”, säger han. Bernstein observerade begpackers i Bangkok och drog slutsatsen att lokalbefolkningen var mycket mer intresserade av att stanna, chatta eller köpa saker än utlänningar.
Han påpekar att resenärer som tigger inte blir rika. De bor på billiga vandrarhem för några dollar per natt och äter gatumat, inte Michelin-måltider.
Olika villkor
Den filippinska människorättsadvokaten Raphael Pangalangan skrev i en kolumn i april 2023 att begpackers lyfte fram fenomenet “passprivilegier”.
“Begpacking avslöjar den dubbla standarden för passprivilegier och avslöjar de inneboende ojämlikheterna i vårt globala samhälle”, skriver Pangalangan.
“Om skon satt på andra foten skulle begpackers helt enkelt kallas lösdrivare.”
Will Hatton, som driver sajten The Broke Backpacker med tips om budgetresande, tror att shaming kring begpackers handlar mer om ras än klass, eller upplevd klass.
“Problemet är med människor som har idén att människor från första världens länder är mycket rika,” säger Hatton.
“Kanske är de det, men det finns fattiga människor i första världens länder och några av dem försörjer sig själva på det här sättet. De utgör ungefär 90 procent av dem som kallas begpackers.”
Tillbaka eller ej?
När Asien återhämtar sig långsammare efter pandemin är det fortfarande oklart om begpackers återvänder till sina traditionella platser eller söker sig nya.
De senaste månaderna har bilder på begpackers ändå dykt upp från Malaysia, Indonesien och Hongkong.
Samtidigt finns ett antal alternativ för att finansiera sina resor där etablerade webbplatser som Go Fund Me eller att ha ett användarnamn hos mobilbetalningstjänsten Venmo i sin vlogg eller på sociala medier, tenderar att öka.
Istället för att vara beroende av vänliga främlingar väljer man istället att bygga följare online och trygga finansieringen den vägen.
Begpackers omvärderar tillvaron
Ytterst handlar det om ett nytt sätt att se på livet, att omvärdera tillvaron, menar Joshua Bernstein.
“Jag tror att det liksom representerar den växande arenan av platsoberoende turister som suddar ut gränserna mellan fritid och arbete”, säger Bernstein.
”Jag tror att det sker ett generationsskifte mellan att värdera erfarenhet framför saker”.
Läs även: Billigaste resmålen för svenskar
Läs även: Fem av världens mest Instagram-vänliga resmål
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.