Mysteriet kring Påskön som har fascinerat forskare och människor i decennier kan nu vara på väg att lösas. Ny forskning avslöjar viktiga ledtrådar som kan hjälpa till att klargöra den mystiska undergången av öns ursprungliga civilisation.
Påsköns undergång – ny pusselbit avslöjar sanningen
Linn Kolar
Uppdaterad: 24 juni 2024Publicerad: 28 juni 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Påskön som även är känd som ön Rapa Nui i Stilla havet beboddes av polynesiska sjöfarare för över 900 år sedan.
Länge har ön varit känd för sina majestätiska stenfigurer, som har väckt debatt om hur avancerade samhällen ibland kan kollapsa.
Vissa experter, som Jared Diamond i sin bok “Collapse”, menar att Påskön är ett exempel på hur exploatering av begränsade resurser kan resultera i katastrofal befolkningsminskning.
Andra forskare föreslår motsatsen – att Påskön är en berättelse om hur ett isolerat folk skapade ett hållbart system.
Satellitbilder kan nu ha svaret, skriver CNN.
Mystiska undergången på Påskön
Länge har forskarna trott att befolkningen blomstrade i flera århundraden fram till den första kontakten med europeiska kolonialmakter i början av 1700-talet.
Ny forskning där man använt fjärravkänningsdata och maskininlärning kan nu kartlägga bevis på ö-odling – en ny ledtråd som kan hjälpa till att reda ut frågetecknen öns ursprungliga civilisation.
ANNONS
Det nya fyndet tyder på att ön inte var tätbefolkad, vilket gör ekologisk kollaps till ett mindre troligt scenario.
“Det finns alla dessa bitar av bevis som har samlats in under de senaste 15 eller 20 åren som börjar kasta en skiftnyckel i kollapshistorien”, säger Dr Dylan Davis, huvudförfattare till studien.
ANNONS
Senaste nytt
Isolerat folk
Påskön som är en del av Chile, ligger mer än 2 000 kilometer från den närmaste bebodda ön Pitcairn och 3 700 kilometer från sydamerikanska fastlandet.
Davis och hans team riktade sitt fokus på jordbruksmetoder för att förstå hur stor befolkning ön kunde ha försörjt.
Påsköns befolkning använde en uråldrig odlingsteknik kallad mulching, vilket använde spridda och pulveriserade stenar.
Metoden gick ut på att göra marken mer produktiv genom att lägga till och försegla näringsämnen och fukt.
Tidigare studier har visat på att stenträdgårdarna hade täckt upp till 21,1 kvadratkilometer och kunde ha försörjt upp till 17 000 människor med mat.
ANNONS
Vilket likaså talade för att människor dränerade Påsköns begränsade resurser.
Ny teknik avslöjar
Nya studier visar nu att det maximala antalet personer på Påskön var ungefär 4 000.
Därmed utgör det mindre än en fjärdedel än vad forskarna tidigare trott.
Davis och hans forskarteam fastställde det mindre befolkningsantalet genom att använda en maskininlärning.
Maskininlärnig som tränats för att identifiera stenpartier från högupplöst kortvågig infraröd och nära-infraröd data som samlats in via satellit.
“Det vi använder i den här uppsatsen kallas kortvågiga infraröda bilder och det är riktigt bra på att fånga upp mycket subtila skillnader i fukthalt och mineralogiska förändringar i jorden”, säger Davis.
Forskarna upptäckte att stenträdgårdar täckte tre fjärdedelar av öns yta och kunde försörja cirka 2 000 människor.
ANNONS
Med fiske och andra marina resurser uppskattar de att Påskön kunde haft 3 901 invånare.
“Ingen kollaps på Påskön”
Thegn Ladefoged, en professor i arkeologi vid Nya Zeelands University of Auckland, presenterade den gamla befolkningsuppskattningen.
“Jag håller med författarna om att en förkolonial ekocid på Rapa Nui inte inträffade, och att befolkningen inte upplevde en kollaps”, säger Ladefoged.
Teorin om att ön en gång hade flera tusen invånare kommer från tanken att det krävdes många människor för att bygga och flytta statyerna.
“Faktum är att när européer först tar kontakt med människor i Rapa Nui, rapporterar de bara att de har sett kanske 3000 eller 4000 och rapporterar att människor var vid gott humör”, säger Davis.
Sjukdomar från européer ska sedan troligtvis ha lett till befolkningens undergång.
Läs även:
ANNONS
Uråldrigt skeppsvrak med förlorad skatt avslöjar sjömännen. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Linn Kolar
Utbildad webbredaktör som nu studerar IT, media och design. Nu skribent på Dagens PS som bland annat bevakar världen och hållbarhetsfrågor.
Linn Kolar
Utbildad webbredaktör som nu studerar IT, media och design. Nu skribent på Dagens PS som bland annat bevakar världen och hållbarhetsfrågor.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
