Ny studie om dryckesvanor: Därför dricker träningsmänniskor mer

Syreförbrukning och dryckesvanor

För att jämföra de olika testpersonernas och deras så kallade kardiorespiratoriska kondition utfördes tester på löpband, där syreupptag och förbrukning mättes av en maskin medan deltagarna sprang på bandet.

Utifrån slutgiltig hastighet och betyg beräknades sedan deltagarnas maximala metaboliska ekvivalent, alltså mängden syre som deras kroppar kräver. Försökspersonerna kunde sedan grupperas utifrån låg, måttlig till hög kondition.

Nästa steg i studien var alkoholkonsumtionen, som sammanställdes via ett frågeformulär, med fokus på hur många enheter starksprit, öl och vin per vecka deltagarna konsumerade.

Forskarna kunde därefter dela in försökspersonerna i tre kategorier: “lätt drickande” på tre eller färre enheter per vecka, “måttligt drickande” med mer än tre upp till sju eller fjorton enheter för kvinnor respektive män.

Sist ut “kraftigt drickande” på mer än sju till fjorton enheter per vecka. Utöver det utvärderades även alkoholberoendet via ett separat frågeformulär, i syftet att screena för kliniskt relevanta alkoholproblem.

Mindre risk att drabbas av beroende

Det som framgick av testerna var att de mest pigga försökspersonerna med en hög konditionsnivå var mer benägna att dricka än de som hade hade en bevisat sämre grundkondition.

Kvinnor inom kategorin “måttlig kondition” var 1,58 gånger mer benägna att dricka måttligt eller mycket, jämfört med dem som hade låg kondition.

De som klassificerades som personer med “hög kondition” var 2,14 gånger mer benägna att dricka måttligt eller mycket.

Män i kategorin “måttlig kondition” löpte 1,42 gånger större risk att hamna i grupperna med måttlig eller kraftig alkoholkonsumtion. Män med hög kondition var 1,63 gånger mer benägna att dricka måttligt eller mycket,  jämfört med gruppen med låg kondition.

Trots höga odds att dricka mer, visade dock testerna på att män som klassificerats som personer med “hög kondition” var mindre benägna att drabbas av alkoholrelaterade problem eller utveckla ett beroende, skriver Wine Spectator.

Bland de manliga alkoholkonsumenterna löpte istället männen med sämst kondition 45,7 procents högre risk att fastna i ett alkoholberoende, medan de med “måttlig kondition” landade på 41,7 procent. Att jämföra med de vältränade testpersonerna vars risknivå landade på 34,9 procent.

Psykologiska mekanismer och belöningssystem

Det som forskarlaget bakom studien kunde konstatera utifrån resultaten var således att vältränade personer med god kondition har en tendens att dricka mer än andra. Något som delvis kan förklaras med psykologiska mekanismer och människans belöningssystem, där en drink eller ett glas vin kan vara belöningen som legitimeras av goda träningsresultat.

Dock krävs det mer forskning för att styra just den hypotesen. Det bör också nämnas att en begränsning med studien är att deltagarna själva nedtecknat sin alkoholkonsumtion, vilket kan resultera i felaktiga uppgifter och mätningar.

Utifrån det perspektivet kan det även vara så att deltagare med en god kondition känner sig mer bekväma att dela med sig av sina dryckesvanor, skriver Wine Spectator.

Ytterligare en begränsning med studien är att populationen som studerats varit övervägande vit och med hög utbildningsnivå. För att ge en mer nyanserad bild av sambandet mellan dryckesvanor och träning bör man därför bredda populationen i framtida studier.

Med det sagt är studieresultaten relevanta och tänkvärda för alla som tycker om både att träna och njuta av goda drycker.