Stockholms Stadshus fyller 100 år

“Ett utomordentligt storartat, fastän hemskt skådespel, erbjöds huvudstaden i går eftermiddag, vid och efter mörkrets inbrott, då den å Kungsholmen belägna Eldkvarnen med sina väldiga upplag av säd och mjöl härjades av en brand, vartill man dess bättre hos oss ej ofta får se ett motstycke.

I anseende till brandens häftiga utbrott och eldens raska kringgripande upplystes hela huvudstaden och dess närmaste omgivningar som genom ett trollslag. På Djurgården tycktes det som ett ofantligt elektriskt ljus skulle kastat ett mäktigt strålknippe åt detta håll, och vattnet mellan Djurgården och Skeppsholmen var redan då eldfärgat.

Ofantliga människoskaror voro på benen. Norrbro, Vasabron och gångbanan voro till trängsel fyllda av åskådare, bland vilka de mest varierande rykten gingo om brandens uppkomst och de otroligaste historier uppdukades.”

Det är den 31 oktober 1878. Klockan är strax efter 17.00 då det upptäcks att det brinner i ett av kvarnrummen, en trappa upp i den majestätiska Eldkvarn på Kungsholmen i Centrala Stockholm.

Det var ett skrämmande men samtidigt fascinerande skådespel som stockholmarna blev vittne till när Eldkvarn vid Riddarfjärden brann ned. (Målning: Gustaf Carleman)

Branden sprider sig snabbt i det mjöl- och damm-rika huset och under kvällen får Stockholmarna bevista en av de största och pampigaste eldsvådor staden drabbats av.

Idag finns det inte mycket som påminner om den kvällen eller den ståtliga fastighet som en gång stod på platsen. Men kvartersnamnet, Eldkvarnen, är dock en liten påminnelse om att det innan det pampiga Stockholms stadshus, fanns en annan verksamhet här.

En av de Aderton

Eldkvarn, eller ångkvarnen som det egentligen handlade om, uppfördes 1805 åt akademiledamoten Abraham Niclas Edelcrantz, friherre bördig från Åbo och en av de första Aderton i Svenska Akademien.

Som drivkälla för den nya kvarnen inköptes från England en  20 hk ångmaskin av fabrikat Boulton & Watt. Och det var också från denna maskin som fastigheten i folkmun kom att kallas för just Eldkvarn.

I sin allra sköraste ungdom kallades ångmaskinerna för “eld – och luftmashin”, där då elden kom att “färga” byggnadens aktivitet.

1959 kompletterades Eldkvarn med ett ståtligt magasin med fasaden mot Riddarfjärden. (Foto: Stockholmskällan)

1859 kompletterades Eldkvarnen med ett nytt ståtligt stenmagasin längst ut på kajkanten och det var också när branden spred sig till denna fastighet, som skådespelet blev som störst.

Men verksamheten i Eldkvarn fortsatte även efter branden, men 1906 ansågs fastigheten ha tjänat ut och tomten bedömdes vara för central och viktig för att rymma en 100 år brandskadad kvarn.