När konstvärlden blomstrar frodas även brottsligheten i branschen med förfalskningar och penningtvätt i sina spår. En enkel förklaring till det är att konstbedrägerier är svåra att lagföra, skriver Robb Report.
Konstbedrägerier – en konstform i sig
Jennie Nysted
Uppdaterad: 29 aug. 2022Publicerad: 29 aug. 2022
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Föreställ dig en omtalad konstutställning med konstverk av en lika omtalad konstnär på ett välrenommerat museum, som plötsligt stormas av FBI-agenter, sedan det råder misstankar om tavlornas äkthet. Det var exakt vad som utspelade sig tidigare i somras då Orlando Museum of Art, OMA, höll på att avrunda en lyckad utställningsperiod med neo-expressionisten Jean-Michel Basquiat.
En prestigeutställning som hade kunnat bli ännu en fjäder i hatten för museet, vore det inte för att samtliga tjugofem utställningsföremål var förfalskningar. Det hade i sin tur kunnat komma som en chock om inte en konsthandlare bara veckor tidigare anklagats för att sälja förfalskningar av såväl Andy Warhol, som Banksy och Roy Lichtenstein på Tony Worth Avenue. En skymf mot konstverkens upphovsmakare och en av flera händelser som dessvärre utgör toppen av ett isberg.
Ökat antal stölder
I takt med att de astronomiska summorna fortsätter att strömma in i konstvärlden ökar nämligen antalet förfalskningar och systematiska stölder. Bara i år har konsthandlaren Inigo Philbrick, miljardären Michael Steinhardt och Jean-Luc Martinez, tidigare chef för Louvren gjort sig skyldiga till såväl bedrägerier för miljontals dollar som penningtvätt, skriver Robb Report.
Anledningarna till att just konstbedrägerier exploderat på senare tid är många. En orsak är under vilka förhållanden både konstverk och sjusiffriga belopp idag byter ägare. Det är också affärer som sker på lösa boliner och inte nödvändigtvis kräver mer än ett handslag i säkerhet.
En godtycklighet som i sin tur kan förklaras med förfalskarens skicklighet och bedragarens list. Kanske även konstvärldens oskrivna lagar och uppförandekoder som säger att det inte är på sin plats att ifrågasätta en högt ansedd konsthandlare.
ANNONS
Senaste nytt
Ekonomisk vinning ett krav
Att konstbedrägerier dessutom är svåra att lagföra gör knappast saken bättre. Inte heller mutor som får tjänstemän och sakkunniga att se åt ett annat håll, eller det faktum att definitionen av en förfalskning inte är helt glasklar.
Ett bra exempel på det senare är Mark Landis från Mississippi som under flera år försedde ett femtiotal museum med förfalskad konst. Ett brott som han aldrig åtalades för eftersom konstverken donerades. En brottsrubricering kräver således ett motiv med ekonomisk vinning bakom.
ANNONS
Har funnit i alla tider
Så har konstbedrägerier också funnits sedan urminnes tider. Redan de gamla romarna kopierade grekisk skulptur. De konststölder som tog plats under andra världskriget får anses vara en historia i sig.
En bra devis för konstsamlare, oavsett stor eller liten skala, kan därför vara att om något verkar för bra för att vara sant, så är det förmodligen det. Eller som FBI-agenten Chris McKeogh uttrycker det:
“Att köpa en Picasso på en bakgata från någons skåpbil borde säga dig något”.
För dig som vill vara på en säkra sidan passar Dagens PS även på att slå ett slag för gatukonst. Prisvärt i dessa dagar.
Läs även: Dolt självporträtt av Van Gogh hittat
Läs även: Världsberömd tänkare såld för 107 miljoner
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Jennie Nysted
Redaktionschef på Dagens PS som bland annat bevakar världen, företag och privatekonomi.
Jennie Nysted
Redaktionschef på Dagens PS som bland annat bevakar världen, företag och privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
