Financial Times har i en spännande essä försökt reda ut om vem dataspelsbolagen verkligen är de som ska ifrågasätta girigheten.
Dataspelsbolagen lika giriga som sina sista bossar?
Mest läst i kategorin
Väldigt många tevespel och dataspel handlar om en underdogs kamp – David mot Goliat, den lille mannen med rörmockarbrallor mot överhetens eldsprutande drakar.
Vissa skriver mer på näsan, som Cyberpunk 2077 där skurkbolagen, som i all cyberpunk, samlat all makt i händerna på en handfull megaföretag som står över lagen.
Underdog-tema
Eller gamla Oddworld till playstation på 90-talet, som utspelades på en planet där befolkningen fångats och jobbar i enorma slakterier, och där arbetarna också är köttprodukten som tillagas.
Huvudpersonen Abe måste rädda sina vänner från det onda företaget med list och smidighet.
I Bioshock är skurken en karikatyr av nyliberalismens Ayn Rand, som byggt det kapitalistiska drömsamhället långt bort från skatter och domstolar. Såklart går allt på tok.
I dataspelsvärlden är det kapitalisterna som är skurkar. Nästan alltid är den sista bossen en cigarrtuggande niding med kritstreck på kavajen, som i Grand Theft Auto V eller Grim Fandango.
Och inte heller är det ovanligt att rebellerna påminner mer om 1900-talets kommunistpartier än om Star Wars eller George Washington.
Hur tänker dataspelsbolagen?
Kanske bor det en rebell i den unga generation som spelskaparna så gärna vill sälja sina produkter till?
Men systemkritiken ekar tomt, menar Financial Times i sin essä, som anser att skurkarna ofta presenteras som giriga karikatyrer än liknar något som egentligen finns i vårt samhälle, värt att kritisera.
Pedagogisk plattform
Det är synd, menar tidningen, eftersom tevespel är ett ganska perfekt forum för att testa, lära sig om och argumentera mot ideologier.
På nätforumet Reddit har en användare börjat omfamna idén om en välfärdsstat och bidragsreformer efter att ha spelat dataspelet Victoria 3, som handlar om att leda sin civilisation till seger genom militära, sociala, vetenskapliga. politiska och ekonomiska drag.
Nyligen fick spelutvecklarna gå in och fixa spelet en aning eftersom det var för övermäktigt (overpowered) att anta ett kommunistiskt statsskick.
Disco Elysium
Men något klasslöst samhälle blir det inte av spelindustrins jättar, verkar det som.
Förutom individuella spelutvecklare, som den lilla firman bakom kultklassade Disco Elysium, tycks spelföretagen ha mer gemensamt med magnaterna i spelen, som ofta får agera slutboss snarare än superhjälte.
100 timmars arbetsvecka och stöld från barn
Bolagen har anklagats för att sätta sina anställda på 100 timmars arbetsveckor, som i Cybrpunks fall, för att göra klart spelen i tid.
Även de många mikrotransaktioner som pågår inne i spelen för att köpa uppenbart poänglösa uppgraderingar, ser ut som ett girigt pengarofferi taget rakt ur ett av de egna spelen.
Nyligen stämdes ett av dataspelsbolagen, Epic Games, bolaget bakom Fortnite, på ett bötesbelopp motsvarande 5,5 miljarder för att ha bland annat lurat barn på pengar. Det har Dagens PS skriivt om tidigare.
En hårreseande tanke som rimmar väldigt illa med spelindustins förkärlek för antikapitalistiska klyschor och handlingar, menar tidningen.
Läs hela essän här.
Mer om spel:
Barnen lurades på pengar av Fortnite – 5,5 miljarder i böter
Henry Cavill gör serie om Warhammer 40,000
Brädspelstips att ge i julklapp
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.