Näst efter Leonardo da Vincis mästerverk Mona Lisa, är den gula runda smileyn det mest välkända leendet. Men det började som en intern uppmuntran.
Han är smileyns pappa
Mest läst i kategorin
Året är 1963. Det har inte börjat bra på försäkringsbolaget The State Mutual Life Assurance Company. Bolaget har just köpt konkurrenten Guarantee Mutual Company och hopslagningen av de båda bolagen går trögt.
Stämningen på företaget är seg och ledningen behöver göra något för att muntra upp personalen.
Som en liten pusselbit i ett förändringsarbete beslutar de att skapa en symbol för en gladare arbetsmiljö.
Någon känner någon som känner Harvey Ross Ball. En grafisk designer från Massachusetts som nu får uppdraget att rita en symbol som bolaget kan använda.
En symbol för ett leende
Det tog Ball 10 minuter att rita symbolen som idag är urmodern till alla smileys vi dagligen slänger oss med. För mödan fick han $45 och försäkringsbolaget en symbol att trycka på knappar, planscher och intern kommunikation.
Försäkringsbolaget började med att trycka upp 100 knappar till bolagets anställda. Men det dröjde inte länge förrän den glada gubben hade “rymt” långt utanför bolagets väggar.
Den första laddningen knappar fick snart kompletteras med fler. Och det lilla glada gula ansiktet spreds över världen. 1971 hade bolaget sålt över 50 miljoner knappar och succén var givetvis ett faktum.
Spreds över världen
Om den påverkade personalens glädje och arbetsmoral – det utreddes aldrig. Men knapparna som bolaget tryckte upp, blev snabbt högvilt på marknaden.
Originalet finns idag sparat på Worchester Historical Museum i Massachusetts. Med sina två tätt ihopsittade ovala ögon – det högra lite större än det vänstra – och sin lätt asymmetriska mun, kan du lätt se många likheter med sin ännu mer kända “storasyster” Mona Lisa.
Eller….?
Läs mer om:
En okänd hyllad svensk designer
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.