Vinskolan del 2: Glasklar skillnad

Första delen av Vinskolan (läs den här) handlade om serveringstemperaturens roll för vinupplevelsen. När sedan det vältempererade vinet skall hällas upp i glasen kan det ibland bli riktigt trist. Ofta har jag blivit serverad goda viner av välmenande värdar, men i högst olämpliga glas.

Allra värst brukar det vara när ’finglasen’ i mönstrad kristall från en svunnen tid används, ofta med en markerad skåplukt. Eller tvärtom, när det ska vara chosefritt och repiga duralexglas skall härbärgera de ädla dropparna.

Ett bra vinglas förhöjer upplevelsen

Syftet med ett bra vinglas är att förhöja vinupplevelsen. Eftersom vårt smaksinne är starkt beroende av vårt doftsinne (jämför hur maten smakar under en rejäl förkylning med nästäppa), skall glasen fånga vinets hela doftspektra. Glasen ska gärna vara kupformade, eller ha en form där glaset är avsmalnande mot öppningen.

Poängen med att vinglas har en fot är att undvika att vinet värms upp av handen. Så, håll i foten och inte i själva glaskupan. Därför är även glas med rätt form, men utan fot, olämpliga för vin. Färgade glas påverkar naturligtvis inte själva smakupplevelsen, men då missar man vinets vackra färgnyanser.

Det finns en mängd olika vinglas med rätt utformning, dessutom avsedda för olika vintyper eller druvsorter. Det råder en ganska livlig debatt om behovet av olika typer av glas i det här avseendet. Behövs det särskilda glas för vita och röda viner – eller för druvsorter som exempelvis Syrah eller Pinot Noir?

Guldfiskskålar på fot

Min uppfattning efter många års vinprovande är att de specialutformade glasen till viss del kan påverka smakupplevelsen, men det är inte avgörande.

Däremot kan det vara lite kul med speciella glas: i den italienska staden Verona finns ett berömt vinotek, Antica Bottega del Vino.

Förutom ett enastående vinurval och god mat, har vinoteket en uppsjö med olika vinglas. Det pikanta är att ju dyrare vin du beställer desto större glas serveras det i.

Till riktigt dyra röda viner är de nästan komiskt stora – som guldfiskskålar på fot. Tanken är att vinet ska ‘andas’ genom en stor kontaktyta med luften. Det kan ha sin poäng – men framförallt syns det vem som har råd.

Glas avsedda för vitt respektive rött vin. Bägge glas har rätt utformning, den vida kupan är mer av ett specialglas avsedd för mogna röda viner. (Foto: Didgeman/Pixabay)

Vilka vinglas ska man satsa på? 

För ett bra vinglas är det absolut viktigaste att de grundläggande kriterierna är uppfyllda: kupformade eller avsmalnande mot öppningen, lagom hög fot och tunn kant. I ett sådant glas smakar alla goda viner bra.

Champagneglas, alltså sådana avsedda för mousserande viner, kan gärna ha en lite högre och smalare form. De fina bubblorna, moussen, stannar kvar längre i ett sådant glas. Undvik absolut de glas som är vida och låga, även om de kallas för champagneglas. 

Det finns ett flertal producenter av utmärkta vinglas: Riedel, Schott Zwiesel, Spiegelau och även några serier från svenska Orrefors är bra val.

Rätt vinglas är den bästa investeringen

Sammanfattningsvis anser jag det bättre att satsa på lite dyrare glas med de rätta egenskaperna, än olika utformningar av enklare glas som skall passa till en viss typ av vin. Tänk på att en del av de exklusivare glasen har en väldigt hög fot, vackert – men bökigt att få ner i diskmaskinen.

Att satsa på rätt utformade vinglas är den bästa och mest kostnadseffektiva investering du kan göra för att vinet ska smaka bättre. Vill man ändå duka med de fina gamla kristallglasen går det ju utmärkt att ha dem som vattenglas. Gärna utan skåplukt.

<< Del 1: Höj smakupplevelsen Vinskolan Del 3: När måste vinet hällas ut? >>