Det svenska vinundret – här växer vinet i Stockholm

Skåne dominerar                                                                                                                                                                  

De flesta av dessa nya svenska viner finns i Skåne. Om man sorterar svenska viner efter region i Systembolagets sortiment är Skåne främst, med omkring 100 olika produkter – av cirka 260 i Sverige. Dock är många av vinerna inte gjorda på druvor, i den snävare kategorin druvviner dominerar Skåne än mer.

Skåne är ju också längst i söder, med vingårdar som Köpingsberg, Snårestad och Hällåkra belägna omkring den 55:e breddgraden.

Vinbergets vågade vinexperiment
Stockholm ligger ytterliggare tre breddgrader längre norrut. Här driver vinbonden Johan Gustafson en vågad vinodling som han hoppas ska kunna bli en destination för stockholmare.

Dagens PS träffar Johan och pratar om en av världens nordligaste vinodlingar, och det kanske äldsta på denna breddgrad.

Men hur funkar det att odla på 58:e breddgraden?

“Det är faktiskt ganska svårt”, säger Johan. 

Trots att odlingen troligen är den äldsta på dessa breddgrader har den legat i träda under långa perioder. Det finns idag små, främst experimentella odlingar med druvor ännu längre norrut.

Det finns flera svårigheter på dessa breddgrader. Svampangrepp är vanligt, men även hagel kan skada druvorna. Problem som drabbat Vinberget under de senaste åren och förstört delar av skörden.

Schema över Vinbergets odling. (Foto: Privat)

Mikroklimatet avgör

Det gäller att hitta små mikroklimat där goda förutsättningar föreligger och soltimmarna är många. I vissa skyddande fjordar i Norge odlas också vin, ända upp i Telemark.

Mikroklimatet skiljer sig till och med på några meters håll.

”Raderna längst uppe på Vinberget har rankor som ger bättre skörd än de längre ned på backen, trots att endast några tiotal meter skiljer”, säger Johan och pekar upp på branten av vinodlingen.

Små förbättringar kan också ge en stor effekt. Ett enda stort träd här ger skugga några timmar på dagen. Det stora trädet längst uppe på berget gör att rankor i dess närhet får mindre skörd på grund av färre soltimmar. Genom att ta bort detta skulle skörden kunna förbättras rejält på närliggande rankor.

Valet av druvor

Så vilka druvor är en del av det svenska vinundret?

”Vi jobbar mest med Solaris. Den har blivit en godkänd druva nu, vilket gör att den används mer”, säger Johan.

Han berättar att Solaris kom till Sverige för cirka tjugo år sedan.

“Det var framförallt Murre på vingården i Klagshamn som förde hit dem. Den tål låga temperaturer och är svampresistent, vilket är bra i Sverige. Den utvecklar även en ordentlig sötma.” 

Mätning av sötheten. (Foto: Privat)

Sockerhalten i druvan kan antingen jäsas till alkohol, eller, om jäsningen avslutas i förtid, ge ett sötare vin. Solarisdruvan har en hög mustvikt. I Tyskland får den en sötma om runt 100 °Oechsle. I Sverige blir mustvikten något lägre. 

”Jag kommer upp i mellan 75-90 här. Längst upp på branten blir det runt 90, där det är soligast. Men längst nere är det 75, där det är mer skuggigt”, säger Johan till Dagens PS.

Solaris är dock inte den enda druvan som Johan arbetar med. 

”På nedre raden av rankor har jag också lite Zilga. De planterades av kommunen runt 20 år sedan – kanske inte vad jag hade valt nu”, säger Johan.

Med det sagt går inga druvor till spillo. Zilga används till rödvinet Velamsund Noveau, som Dagens PS senare har förmånen att prova. 

”Det utvecklas även andra druvsorter, hybrider av Riesling osv, som kommer mer och mer. Vi får se hur de funkar i Sverige. Solaris är den mest etablerade druvan i Sverige”, säger Johan.

Som en stor kolonilott

“Solaris är ganska självgående, till skillnad från andra”, berättar Johan och tillägger:

“Vi är i ett naturreservat, och jag bor i Orminge. Så jag kan bara vara här några dagar i veckan. De lite känsligare druvorna måste man ta hand om dagligen, och kanske bespruta lite, vilket vi vill undvika. Det är som att ha en stor kolonilott.”

Färggrann historia

Vinberget är beläget i det vackra naturreservatet Velamsund. Typiskt sett finns inte kommersiella odlingar i naturreservat, men eftersom området har en lång historia som vinodling passar det bra, och kommunen stödjer det.

Det finns vissa som tror att redan Klara Kloster gjorde nattvardsvin här på 1200-talet. Det vin som importerades på den tiden surnade ofta eller överjäste i de dåliga transporterna. Av det skälet kryddade man det starkt, ungefär som glögg idag, för att det smakade så illa.

Därför finns teorier om att Klara försökte råda bot på detta genom att göra eget vin.

Vinbergets forna förnäma ägare

Däremot vet man att på Vinberget odlades vin minst sedan 1600-talet. Greve Pontus Fredric de la Gardie använde marken som ett av sina sommarresidens. Han lät uppföra odlingar, men man vet inte så mycket om vad det var för vin eller för druvor.

Att han ändå valde att odla just där, kan ha att göra med en tradition på området. Det blev ingen stor industri, och markerna slutade brukas tills Johan Bergius, anläggaren av Bergianska trädgården, tog över 1780.

Han var av tidens ledande vetenskapsmän och botanister, och lyckades efter två år få en skörd av blå druvor ”som ej var särledes stora”.

Bergius använde sticklingar från de la Gardies gamla odlingar, då dessa ”böra anses för de påliteligaste til at hämta telningar efter… då de förmådt gå igenom hela 100 årens vintrar”.

Moderna tider

Herrgården brann ned på 1900-talets slut och rykten säger att branden var anlagd. Marken och andra kringliggande byggnader finns dock kvar.

I början av 2000-talet kom ett antal vänföreningar till, med stöd från kommunen, och syftet att återstarta odlingen.

”Kommunen hade en filosofi om att ta fram detta för 20 år sedan som var lite mindre informerad. Fanns inte så mycket vinodlingsexperter i Sverige då. De lade ut stora dukar under jorden som jag sedan var tvungen att ta bort”, berättar Johan för Dagens PS.

Kommunens tidigare initiativ blev ingen succé. Efter ett antal olika ägare har Johan nu tagit över, fortfarande med kommunens stöd.

”När jag kom hit 2020 såg det rätt trist ut. Allting var övervuxet – men det fanns rankor under ogräset. Vi är fortfarande i en uppbyggnadsfas. Det tar ju flera år att få dem att växa. Jag fick frågan om jag ville ta över runt 2020. Då kom corona och jag kunde inte jobba som vanligt i restaurangbranschen, så jag kunde fokusera på att styra upp Vinberget”, säger han.

Från kock till vinmakare

Att det blev vin för Johan är knappast någon slump. 

“Jag är kock i grunden, men åkte till Schweiz till slut för att utbilda mig till sommelier. Sedan gjorde jag också en praktik vid en vingård i Bordeaux. Man fick gå upp klockan 6 på morgonen och jobba. Innan jag började med vinodlandet var jag konsult i restaurangbranschen”, säger han. 

När Johan fick höra om Vinberget var området oanvänt, men 2020 satte han igång produktionen.

“I dag har vi 300 plantor, och om de funkar som de ska ger de en flaska per ranka. Vi tillsätter mycket näring till jorden häruppe, medan man har mer sol i söder. Vi gödslar – det behövs ganska mycket så jag planerar köpa en fyrhjuling för att köra upp det. Då kan jag öka antalet vinrankor. Jag vill ha minst det dubbla, 600 till 700 rankor”, säger han. 

Johan med barn. (Foto: Privat)

Det svenska vinundret – turism och vinkurser

Så hur ser målbilden ut framöver?

“Jag vill bygga upp en turistverksamhet här området, där vi planerat ha ett vineri där folk kan se hur vinet görs. Vi kommer också fortsatt ha vinprovningar. Eventuellt på restaurang Långa Raden här i naturreservatet”, säger Johan.

Långa Raden är en sommarrestaurang i reservatet som kan bokas.

“Då ordnar vi middag med egna och andra svenska viner. Ska man kunna leva på en liten volym måste man ha andra tjänster vid sidan av”, berättar Johan. 

Vidare tänker sig Johan att gården ska användas för att utbilda personal i restauranger.

“Det finns ofta inte så mycket utbildad personal när det gäller vin. Jag har pitchat för att man ska komma hit med personal från restauranger och få en crash course i viner”, säger han och tillägger:

“Här blir det lite mer hands on. Vi saknar detta koncept lite i Stockholm. Vi har ju Högberga vinfabrik, som kör utbildningar, och likaså Winery vid Järva krog. Men de har sina vingårdar i Toskana. Dock tappar de en bit, vi har hela verksamheten i Stockholm.”

Gårdsförsäljningsreform – går igenom

Gårdsförsäljningsutredningen är ute på remiss. Den föreslår att gårdförsäljning tillåts i samband med till exempel studiebesök på vingårdar – med kommunens tillåtelse. Man tror det kommer skapa 19 procent fler jobb i dryckesbranschen utan att påverka folkhälsan.

Detta skulle passa mycket väl till Johans tänkta affärsmodell.

”Nacka kommun har ställt sig bakom, och kommunalråd har skrivit till mig om det. Min bild är att det kommer gå igenom”, säger han. 

Det svenska vinundret rullar vidare.

Dagens PS provar Vinbergets vin och öl

Vinprovning på Vinberget. (Foto: Privat)

Velamsund Noveau
Typ: Rödvin. Extremt limited edition, endast för vinprovningar.
Druvor: Främst Zilga, men har en ganska hög del Solaris. Det beror på att det var en hagelskur, vilket gjorde att mer än hälften av Zilga-druvorna förstördes.
Smak: Fräscht, sommarvänligt. En ton av jordgubbe, lättdrucket. Hög syra, lite strävhet, men inga tanniner. Omkring 10 procent alkoholhalt.


Vinbergets Pink Ale
Typ: Öl smaksatt med vin från Vinberget. Samarbete med Värmdö bryggeri. Milt humlad ale men en humle som ger citrustoner istället för beska.
Smak: Mycket ale i doften, den låga humlehalten är för att få vinet att dominera. Lättdrucken, somrig, lite läskkänsla. Arbetarölkänsla.
Produktionsvolym: Runt 500 flaskor. Säljs på Långa Raden.

Vill du läsa mer om krogar, mat och det svenska vinundret? Så här enkelt skaffar du vår kostnadsfria nyhetstjänst!

Läs även: Topplistan – De tio bästa röda boxvinerna