Mårten Andersson: "Tror jag vänt svärtan till något ljust"

Tinder och flyktbeteende

Sagt och gjort. Det blev inledningen till något stort och det som är Mårten Anderssons liv i dag, även om han är noga med att understryka att inga stora förändringar sker över en natt.

“Nej. Det vore att förenkla saker och ting. Är man van vid kortare romanser och Tinder-skadad, liksom svajpar folk åt höger och vänster utan att ens bry sig om personlighet, så utvecklar man ett flyktbeteende om någon kommer för nära. Det var ju någonting som jag brottades med redan under arbetet med “Under ytan”. Att liksom fylla den här tomheten med någonting. Så det var inte superenkelt”, konstaterar han.

En tid som han nu kan lägga bakom sig. Det är också där “Mårten Cvetkovic” tar vid.

“Det är lite som när kvällstidningarna kör sina plus och premium-grejer. Hur gick det sedan för deltagarna i Robinson? Motsvarigheten fast med standup kan vi säga”, säger Mårten.

Kulturkrockar och mansideal

“Mårten Cvetkovic” är en långt ljusare berättelse än “Under ytan” som tar sitt avstamp i borttappad manlighet, Mårten Anderssons nyblivna papparoll, ombytta könsroller och de krockar som lätt kan uppstå när vitt skilda kulturer och traditioner möts.

Stoff med hög igenkänning som Mårten hämtat från sin egen relation, och en sambo vars serbiska kultur är snäppet mer macho än den svenska, där män inte duckar för vare sig blöjbyten eller städning.

“Det man inte fattar med oss komiker är att vi kan separera skämt från verklighet och det gör inte alltid publiken.”

Framförallt är målet med “Mårten Cvetkovic” att sätta fingret på hur andra människor ser på svenskar och hur vackert det blir när vi låter oss inspireras av andras ursprung, åsikter och tankar. Hur katastrofalt det går när de högerextrema idéerna tar över.

“Det heter kulturella skillnader, men jag kommer absolut beröra rasism och varför jag tycker det är helt fucked up. Vilken typ av Sverige och värld jag vill att mina barn ska växa upp i och det är ju högaktuellt också”, säger Mårten.

I år är det tjugo år sedan ståuppklubben RAW såg dagens ljus. (Foto: Ulrika Campbell)

RAW – ett bångstyrigt barn

Han nämner vikten av att parera sina skämt rätt och låta dem utvecklas i takt med tiden. Något som både han och ståuppklubben RAW gjort. Ett projekt som närmast kan beskrivas som ett bångstyrigt barn, som gått igenom en stökig tonårsperiod men mognat till en ganska fin och balanserad tjugoåring.

En resa som Mårten själv kan relatera till, vilket föranleder frågan vad man egentligen får skämta om, och om råa skämt fortfarande står sig?

“Det händer, men det är inte ett självändamål längre som det var förut, där det verkligen kändes som att råa skämt behövdes”, säger Mårten.

Han förklarar att frågan vad man får och inte får skämta om är lika klassisk som svår att besvara. Att det mesta handlar om timing och att anpassa sig efter sin publik. Ibland på väldigt kort varsel.

“De bästa komikerna är inte alltid de som har de absolut bästa skämten, utan de som är kameleonter och kan förstå hur man behöver anpassa sig till en publik. Det gör möjligen skämten mindre roliga än andra, med det kommer funka bättre, för att man har läst av rummet bättre”, säger han.

Skämt vs verklighet

Jag frågar om humor inte också förutsätter ett visst mått av svärta.

“Jag tror att jag har lyckats vända den svärtan någonstans. Jag ska inte jinxa saker här nu, men jag har ju lyckats, kanske i alla fall vända svärtan till något ljust. Jag har två barn, jag har en fästmö och bor i det där huset. ”Under ytan” var ju ett slag i magen minst sagt, även om det också skulle framkalla en massa skratt, så var det precis som du säger. Det har funnits mycket svärta. Det har det gjort. Hittills.”

Så var placerar man humor i en värld som inte är perfekt?

“Det man inte fattar med oss komiker är att vi kan separera skämt från verklighet och det gör inte alltid publiken”, säger Mårten.

Han nämner tillfällen då det egentligen borde vara tabu att skratta och ha roligt. Hur det till exempel vänder sig i magen att se barn som far illa. En mardröm för alla småbarnsföräldrar, som samtidigt inte förändrar sakens natur och det som är humorns uppgift.

“Därför kan jag tycka att även om det är en helt galen idé att skratta i samband med till exempel en barncancergala, så är det precis det mitt jobb handlar om, att kunna skämta – även när det är svåra ämnen”.

I en tid då PK är det nya svarta är det viktigare än någonsin att komikern dikterar villkoren, menar Mårten Andersson. (Foto: Ulrika Campbell)

Komikern dikterar villkoren

Att skämta om allt har blivit viktigare än någonsin.

“I Sverige så är det ju extremt PK. Särskilt inom sociala medier som hjälper till att skapa drev mot dem som gör någonting. Jag tycker det är fel. Och det ska jag också tycka som kreatör. Det ska vara vi komiker som dikterar villkoren, så kan man som publik välja om man inte vill komma.”

“Jag har fått folk att skratta så att de gråter bara genom att prata med min publik. Det låter säkert skrytsamt, men det får det vara det. Det är inte så många som slår mig på fingrarna där. Och om det är något jag lärt mig så är det att våga kasta mig ut.”

Han förklarar att det också var målbilden när RAW slog igenom på den svenska standup-scenen för tjugo år sedan. Att ta sig förbi det tillrättalagda och mesiga. Om än på bekostnad av det folkkära, vilket mycket väl kan vara priset du som komiker får betala – om du drar dina skämt för långt.

Erfarenheten har lärt Mårten Andersson att våga kasta sig ut, även när det är extremt obekvämt. (Foto: Ulrika Campbell)

Komiker sköra varelser

När jag frågar om han aldrig är rädd kommer svaret snabbt. Att det snarare är en fråga om att ha respekt för sin publik. Vara den där kameleonten som vågar improvisera, identifiera elefanten i rummet och säga det förbjudna.

“Jag har fått folk att skratta så att de gråter bara genom att prata med min publik. Det låter säkert skrytsamt, men det får det vara det. Det är inte så många som slår mig på fingrarna där. Och om det är något jag lärt mig så är det att våga kasta mig ut.”

Till detta kommer också modet att testa något helt nytt, hellre än att mekaniskt köra samma repertoar på repeat.

“Robotarna kommer ta över ändå snart, så då kan man väl passa på att vara människa så länge det går”, säger Mårten.

Han understryker samtidigt att de flesta komiker är ganska känsliga för kritik, vilket gör dem till sköra varelser.

Att lämna eller ta emot feedback är därför en fråga om timing, både när det kommer till att peppa en kollega, vägleda yngre förmågor eller själv ta emot feedback.

Investeringen som gick åt åt pipsvängen

Kritik kommer också med offentligheten, vilket Mårten vant sig vid, både i och utanför sin roll som komiker. Senast förra året då han som entusiastisk investerare i krypto förlorade både ansiktet och delar av sitt kapital på kryptovalutan luna.

En ekonomisk käftsmäll, som inledningsvis var svår att acceptera.

“När folk pratade om ponzibedrägerier och pyramidspel, sade jag bara nej, men alla de som varnade mig för shitcoins och allt vad det nu heter, de hade ju delvis rätt”, konstaterar han.

När fiaskot var ett faktum förlorade Mårten även sponsorer på podden “Dom kallar oss krypto”, vilket slutligen landade i att Monopol Media köpte ut honom från rättigheterna. Det ledde i sin tur till en välbehövlig paus från både rampljuset och krypto, även om han fortfarande inte sålt något.

”På samma sätt som jag inte tjänat något har jag heller inte förlorat något. På investeringssparkontot gick det ju åt pipsvängen, men de flesta av mina luna ligger inte på Avanza så jag har faktiskt inte sålt. För husfridens skull har jag heller inte köpt mer”, tillägger han och skrattar.

På frågan hur han ser på krypto i dag blir svaret att han bortsett från vad många kan tro fortsatt tror på blockkedjeteknik i sig, om än med försiktig optimism.

Vilket givetvis för oss till frågan om han skämtat om det?

“Jag hade något skämt som jag drog, men jag tror det var lite close to the bone, som jag brukar säga. Det har varit lite känsligt just eftersom jag blev poster boy för krypto i Sverige”, säger han.

En kameleont vet att bida sin tid oavsett om det gäller krypto, komik eller kärlek. Timing är allt.

Vill du läsa mer om kultur, nöje och underhållning? Så här enkelt skaffar du vår kostnadsfria nyhetstjänst!

Läs även: Wojtek Goral – doldisen bakom världsartisterna

Läs även: Danny Saucedo: ”Jante det dummaste som finns”