Dagens PS

Efter åren i syriska fängelser – nu prisas han

Omar Alshogre
Omar Alshogre tar emot stipendiet på Kungliga slottet 15 september. (Foto: Ungt Ledarskap)
Marc Malmaeus
Marc Malmaeus
Uppdaterad: 30 apr. 2020Publicerad: 30 apr. 2020

Omar Alshogre satt i åratal i olika syriska fängelser, varav ett av dem räknas som landets värsta. Efter att ha upplevt tortyr och förlorat familjemedlemmar kom han till Sverige, där han nu prisas av kungen genom Kompassrosstipendiet.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

2011 protesterade Omar Alshogre mot den syriska regimen med delar av sin släkt i sin hemby Baniyas i västra Syrien. Han var då 15 år. Det blev början på en lång period i olika fängelser, kantad av fysisk och mental tortyr.

Efter att han kommit i säkerhet i Sverige 2015 startade han organisationen Syrian Emergency Task Force. Genom den har han via kanaler som CNN, PBS och Washington Post belyst de övergrepp den syriska regimen har begått.

Tar emot pris på slottet

Nu belönas Omar för sitt arbete genom att ta emot det årliga Kompassrosstipendiet, som delas ut av Konungens stiftelse Ungt Ledarskap. Prispengarna ska användas för personlig utveckling eller stärkande av folk i mottagarens närhet och Omar berättar att han fick sin mamma i åtanke när han hörde om syftet med prissumman.

“Min mamma har fått väldigt dåliga tänder, efter allt hon varit med om på grund av regimen. Så jag vill hjälpa henne att ordna det. Det var hon som hjälpte mig att ta mig till Sverige, hon är min stora hjälte”, säger han.

Inverkan för Omars släkt och folk i hans närhet i händerna på den syriska regimen blev ofantligt grava. Han förlorade bland bland annat sin far, två av sina bröder och flera kusiner. Omar blev själv förflyttad mellan ett tiotal fängelser mellan åldrarna 17 och 20 år, däribland det ökända Saydnaya-fängelset.

Brändes med cigaretter och utsattes för elchocker 

Den tortyr han utsattes för innefattade slag med bälte, elchocker och cigaretter som släcktes mot hans överkropp. Han berättar hur vakterna blev vana vid att tortera fångar.

“Nya vakter ska slå en kropp 500 gånger. Om du inte gör det kommer din släkt bli torterad. Sen blir de vana. Samma vakt som inte ville göra det först, den vakten gör det dubbelt så mycket efter en månad. Han accepterar det och skrattar, och gör det med sin egen vilja. Det är svårare att glömma än själva tortyren; vakternas skratt. Fysisk tortyr överlever du. Men mental tortyr blir aldrig en vana”.

ANNONS

Tror du att det främst var miljön på fängelset som gav vakterna sadistiska tendenser eller att det har mer att göra med att de ska visa för fängelsets ledning att de kan sätta skräck i fångarna?

“Miljön var äcklig och då blir de som slavar för regimen. Men det gör inte att de inte är skyldiga, att de inte ska åtalas om vi till exempel kan leta reda på dem i Europa”.

Fångvaktare inför rätta för avrättningar och tortyr

Och faktum är att den 23 april sattes en historisk rättegång i gång mot en före detta syrisk fångvaktare i Tyskland. Anwar Raslan ska ha legat bakom 58 personers död och beordrat tortyr av minst 4.000 personer. Omars organisation SETF jobbar för att liknande åtal ska uppstå i framtiden.

Du har varit med om obeskrivligt hemska upplevelser och lyckats använda det för att starta en värdedriven organisation. Har du något råd till andra som vill starta en liknande verksamhet? 

“Allt startar med en liten action. Ta första steget mot förändring. Och hitta ett värde först, vad du vill stå för. Sen blir allt det andra lättare”.

Prisutdelningen av Kompassrosstipendiet sker 15 september, då Omar kommer att ta emot priset från kungen själv på Stockholms slott.

“Jag är stolt över att få priset och att ha kunnat säga till min mamma att jag ska få träffa kungen och ta emot det”, säger han.

Läs mer på Omar Alshogres hemsida.

ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Spela klippet

Bostadsmarknad och framtiden för köpare – enligt analytikern

Efter en turbulent period präglad av stigande räntor och sjunkande priser börjar Sveriges bostadsmarknad visa tecken på återhämtning. År 2022 präglades av en kraftig nedgång i både bostadsförsäljningar och priser, till stor del drivet av de ökande räntekostnaderna. Men nu, med signaler om stabilisering och potentiella räntesänkningar framöver, börjar marknaden långsamt hitta tillbaka. Frågan är: […]