“Clubsterben” – klubbdöden – sprider sig i Berlin, men kanske är det bara en naturlig förändring?
Klubbdöden sprider sig i Berlin: "Det bästa är över"


Mest läst i kategorin
Det är klockan två på natten och hundratals svartklädda personer står i kö utanför Berlins legendariska technoklubb Berghain. Men allt står inte rätt till i Berlins klubbscen.
Wilde Renate, en labyrint av dansgolv i en sliten gammal lägenhetsfastighet, planerar att stänga innan årets slut.
På andra sidan floden har Watergate, som i 22 år varit en av Europas mest kända elektroniska musikdestinationer, redan hållit sin sista fest.
“Dagarna då Berlin översvämmades av klubbälskande besökare är över”, skrev Watergates ledning i ett Instagram-inlägg som förklarade stängningsbeslutet.
En “förändring i nattlivets dynamik hos nästa klubbgeneration och ett skifte i klubbkulturens relevans överlag” bidrog till beslutet.
Pandemins inverkan på en ny generation
En hel yngre generation som växte upp under coronapandemin, när de flesta av Berlins klubbar var stängda, blev aldrig initierade i Berlins berömda klubbkultur, förklarade en av Watergates ägare, Uli Wombacher, för lokaltidningen Berliner Zeitung.
“Generationsskiftena i denna bransch går snabbt. Två och ett halvt år med stängda klubbar gör skillnad”, sa han.

Senaste nytt
Från underground till kulturarv
Därtill har Berlins klubbscen gått från underground till mainstream – med priser därefter.
Den vilda Berlinunderjorden som uppstod efter Berlinmurens fall på 80-90-talet, då övergivna industriområden blev perfekta platser för spontana ravefester, har fått ge vika för gentrifiering och ett inflöde av storföretag.
Hyrorna har stigit kraftigt, liksom kostnaderna för energi, personal och DJ. Samtidigt har de jetplansvis med unga turister som tidigare packade Berlins klubbar varje helg minskat i antal.
Generation Z vill ha en annan typ av fest
I samma veva söker sig yngre festdeltagare till en mer avslappnad och friare scen med gladare spelllistor som blandar trance och retropop.
Berlin har också blivit betydligt mer mångkulturellt, och en hel våg av nyare kollektiv anordnar fester kring en bredare musikrepertoar – från Afrobeat till arabisk elektronisk musik.
“Berlins klubbscen började som motkultur, men nu är den så mainstream och mindre spännande”, säger Jose, en 26-årig student som växte upp i Berlin, till CNN.
“Det är också väldigt dyrt. Kanske öppnade det utrymme för andra saker att växa fram. Folk går på kulturevenemang, illegala ravefester och mer underground eller lågmälda tillställningar”, fortsätter han.
Läs även: Författaren: Därför kan Gen Z inte byta en glödlampa. Dagens PS
Dyrt nöje för dagens ungdom
Stigande kostnader har definitivt gjort det svårare för festscenen att blomstra. Inträdesavgifter som för inte så länge sedan låg på 10-15 euro har skjutit i höjden till 20 eller till och med 30 euro.
“Många av mina vänner skulle gärna gå ut, men de har inte råd att spendera 40 euro”, säger Daria, 24.
“Det håller på att bli en lyxsak att gå ut och köpa drinkar, att konsumera droger. Allt kostar mycket pengar”, tillägger Zuher Jazmati, 35. “Kanske några rika barn, eller överklasskids, men det är inte så lätt att göra som arbetarklassungdom”.
Berlins framtid som feststad
Trots alla förändringar och utmaningar verkar det ändå finnas enighet om att Berlin fortfarande är en världsledande feststad.
“Jag tror att de bästa tiderna är över, men jag är inte säker på var det fortfarande är bättre”, säger Daria.
“Jag menar, bara när det gäller kvantitet och mångfalden av fester och klubbar och människor, tror jag att Berlin fortfarande är i toppklass”.
Läs också: Nu drar svenskarna ner på alkoholen – är det slut på vilda fester? Dagens PS

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.