Är du intresserad av svensk utbildningshistoria ska du lägga namnet Olle Johansson på minnet. Han ståtar nämligen med titeln Sveriges första student.
Olle Johansson och historien bakom Uppsala universitet
Anders Værnéus
Uppdaterad: 21 nov. 2023Publicerad: 21 nov. 2023
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Vi börjar dock med att ära den som äras bör för att den unge Olle Johansson över huvud taget skulle kunna ta sig till examen.
Det är Jakob Ulfsson som är mannen bakom allt.
I alla fall den person som såg till att Sverige fick ett av Europas äldsta universitet.
Som så mycket annat var det kyrkan som låg bakom ett lärosätes grundande. När det lokalt fanns intresse och medel att ställa till förfogande för att upprätta ett universitet, var det Påven som satt på makten för ett godkännande.
Jakob Ulfsson hade fått titeln ärkebiskop av Uppsala stift 1469. Han var en mycket aktiv man som gärna såg till att utveckla den bygd han var satt att tjäna, och vad kunde vara bättre och ge staden mer status än ett nytt universitet?
Goda kontakter
Via sina kontakter inom kyrkan, stat och förvaltning, såg Ulfsson möjligheten att inrätta ett framtida universitet i Uppsala. Han skrev därför till påven Sixtus IV och anhöll om rätten att starta ett.
Den 27 februari 1477 fick han en bulla med tillstånd.
ANNONS
Tillståndet innebar, att för den katolska kyrkan, upprätta en utbildningsplats för framför allt teologi, men även juridik och filosofi fanns att studera från början.
Redan till den första terminen, som startade den 7 oktober 1477, skrev Olle Johansson från Gotland in sig för att studera läste teologi och allmänfilosofi.
Fem år senare gick han alltså ut som den förste studenten vid universitet.
När den protestantiska reformationen nådde Sverige, förändrades synen på universitetets verksamhet starkt, och under några decennier låg undervisningen i stort sett nere.
En stor del i detta hade den protestantiska kungen Gustaf Wasa, som inte såg milt på det katolska lärosätet.
Även hans son Johan III var skeptisk till Uppsala och satsade istället på att utveckla Stockholm som lärostad.
ANNONS
Senaste nytt
Nya satsningar
Det var först under Gustaf II Adolfs tid som Uppsala åter aktualiserades.
ANNONS
Kungen ville inte bara bygga stormakten Sverige med våld utan såg också nyttan med att bygga med intellektuella medel och insatser.
På 1620-talet började därför en ny univeritetsbyggnad, kallad Gustavianum, att byggas. Där hölls det undervisning i de gamla ämnena, nu kompletterade med statsvetenskap och historia.
1622 donerade också Johan Skytte medel till den Skytteanska professuren i statskunskap och vältalighet, och kungen själv donerade de Gustavianska arvegodsen till universitetet.
Gåvan omfattade ungefär 400 gårdar, torp, kvarnar och skogar i Uppland och Västmanland till ett värde av motsvarande 2 miljarder kronor. I och med detta fick universitetet de medel det behövde för en trygg framtid.
Snabb tillväxt
1630 läste redan 1000 studenter vid universitetet, och när sedan Olof Rudbeck förde in naturvetenskapen steg antalet studenter ytterligare.
Sedan dess har Uppsala universitets plats som Sveriges främsta lärosäte stått stadigt, även om statens satsningar på andra svenska lärosäten spätt ut universitetets dominans i Sverige något.
Antalet framstående studenter, forskare och Nobelpristagare som passerat genom universitetet genom åren, bildar tillsammans en diger lista av tunga namn.
ANNONS
Bland några av de mest namnkunniga forskarna knutna till universitetet kan nämnas Carl von Linné, Anders Celsius, Hugo Theorell, Erik Gustav Geijer, och förra årets nobelpristagare Svante Pääbo.
I dag finns ungefär 24 000 helårsstudenter och 2 400 doktorander inskrivna i Uppsala som studerar på nio fakulteter fördelade på tre vetenskapsområden.
Universitetet har i dag mycket gott anseende i världen, med en forskning som värderas högt. På den senaste rakningen landade lärosätet på plats 96 i världen.
Läs mer:
Om universitetets historia här
Uppsala växer på Stockholms bekostnad (Dagens PS)
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Anders Værnéus
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.
Anders Værnéus
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
