Såsen som överlevde Italiens pastakrig

”Pessimist av pasta”

Pasta var, inte minst, en förklaring till Italiens efterblivenhet, slog Marinetti fast.

“Pasta är inte bra för italienare”, skrev han och citerade vad han påstod vara en “mycket intelligent napolitansk professor” som hävdade att pasta orsakar störningar i bukspottkörteln och levern, vilket leder till “lathet, pessimism, nostalgisk inaktivitet och neutralism”.

Marinetti var inte ensam. Den fascistiske teaterkritikern Marco Ramperti rusade till hans sida, den franske poeten Gabriel Audisio kallade pasta ”en magens diktatur” och i Genua bildades en internationell anti-pasta-grupp under namnet Pipa, vars namn utskrivet på engelska blir Internationella förbundet mot pasta.

Marinettis kampanj och raseri blev uppmärksammad i tidningar från London till Chicago, under rubriker som ”Italien kan förbjuda spagetti”.

Diktatorn ville ha bort pastan

Dessutom hade Filippo Marinetti förespråkare på högsta nivå.

Benito Mussolini, i regeringen sedan 1922 och under två decennier landets fascistiske diktator drev de här åren en intensiv kampanj för att få italienarna att överge pastan till förmån för ris.

Men nej, orsaken var inte att pastan gjorde italienarna lata och pessimistiska. Den var mer konkret än så.

Diktatorn ville komma undan utländsk veteimport i ett läge med sanktioner och en svag italiensk ekonomi.

Ris växte bra i norra Italien, vilket fick Mussolini att distribuera gratis risprover över hela landet och bombardera italienarna med propaganda för ris.

Ville ha ris istället

Ovan nämnda La Cucina Italiana kom 1932 att stå som värd för en tävling, sponsrad av pastaföretaget Puritas, en tävling där det skulle avgöras vem som gjorde den bästa pastasåsen.

Till juryn hade man, förstås, inte kunnat låta bli att bjuda in Marinetti som hämnades med att komma sent, omedelbart kräva att få avsmaka såserna till ris istället för den av honom utskällda pastan.

Vem som vann?

Amedeo Pettini, tidigare kock hos kungen och numera matkritiker.

Han presenterade en sås på – just det – tomat, ansjovis, sauterade kronärtkockor, skinka och hackade pistagenötter.

Efter att ha tagit hem segern förklarade han att såsen hädanefter skulle heta – just det igen – Sugo Marinetti.

”Det var på modet”

Samanata Cornaviera, expert på 1900-talets italienska kulinariska historia, säger till Atlas Obscura att man inte ska se titulaturen bara som en förolämpning eller ett skämt.

I stället ”var det på modet att döpa recept efter nationella karaktärer och hjältar”.

Hur det gick med pastan vet du.

Den är populärare än någonsin, både i Italien och globalt.

Filippo Marinetti?

Han dog på 1940-talet.

Såsen?

Den lever kvar och är populär även om det, möjligen, får Marinetti att rotera i sin grav.

Du vet, ungefär som pastan runt en gaffel när man snurrar upp den med lite pastasås.

Läs mer:

Pasta-kris i Italien – nu kokar kastrullen över. Dagens PS

Pastakrisen fortsätter – högsta priset på tio år. Dagens PS