Solö Lyx III - Raritet och ett stycke folkhemslyx

För ett par år sedan var ett stycke äggformat konstverk nära att smältas ner för sitt guldvärde. En skrothandlare med större intresse i guldets prislapp per gram än det oskattbara kulturhistoriska värdet. I händerna på en kunnig person med känsla för den här typen av gammalt guld visade det sig att den lilla tingesten var värd 20 miljoner pund.

Bakom det som i värsta fall hade kunnat sluta som en oformlig guldklimp med ett marknadsvärde avsevärt lägre stod den Modellen Solö Lyx III från anrika Storebro är idag mycket populär. Här en av få osågade originalbåtar.

Från skrot till miljoner

Bakom det som i värsta fall hade kunnat sluta som en oformlig guldklimp med ett marknadsvärde avsevärt lägre stod den ryske guldsmeden Carl Fabergé. Detta “Imperial Easter Egg” från 1887 var en gåva till Tsarinnan Maria Fedorovna från hennes make Tsar Alexander III.

Under oklara omständigheter hamnade det hos Bolsjevikerna under den ryska revolutionen. För ett tiotal år sedan dyker det upp hos en antikhandlare som med en begåvning liknande vår skrothandlare försöker kränga det på en loppis. Nu är det vackra ägget som stående på sitt ornament av tre ben ingår i den mycket begränsade samlingen kända Fabergé-ägg i trygga händer.

Att bli ägare till ett av de cirka 50 ägg som tillverkades för ryska tsarer och deras familjer är näst intill omöjligt. Visserligen har dem ett estimerat värde men efterfrågan styr marknaden. Hamnar något på den internationella auktionsscenen blir det huggsexa bland de bäst bemedlade.

Likheterna med ett ryskt guldägg inte direkt slående. Det är däremot symboliken.

Skepparen på detta vackra flytetyg äger inget ovärderligt ägg av Fabergé. Han äger en otroligt fin Solö Lyx III, byggd på Storebro Bruk 1970. Modellen tillverkades 1968-1970 och blev den sista att bära beteckningen Solö. De yttre likheterna med ett ryskt guldägg pyntat med ädelstenar är kanske inte direkt slående. Det är däremot symboliken.

Folkhemsdrömmen blir inte tydligare än så här. Det är som att vrida klockan tillbaks till 1969 – tiden då allt var möjligt!

Folkhemslyx

Har man ett privat jetplan, arton slott och aktiemajoritet i några av världens största företag, ja då vill man säkert ha ett ägg. Mycket vill ha mer. Var man en knegande barnfamilj i Sverige under Storebro Bruks glansdagar ville man säkert ha en Solö Lyx III. Den vitmålade plywoodlådan med snurra fungerade nog som helglogi, men mycket vill ha mer.

Att hitta en fin och orörd Solö Lyx III är inte lätt. Ligger det ett stort intresse i att båten ska kännas original och framstå som den klassiska veteran det är, då får man sila begmarknaden duktigt. Har man sedan bra kondition på båt och motor högt upp på önskelistan är det näst intill omöjligt att finna.

När vi tar en tur i nämnda exemplar på Stockholms centrala vattenspeglar är det lätt att förstå tjusningen i svensk klassiker. Exteriört ser båten ut att just lämnat fabriken i Småland. Interiört är det endast några få detaljer som avslöjar att vi befinner oss 45 år efter leveransdagen till första ägaren.

Proveniens för veteranbåtsentusiaster

Det som gjorts och som avviker från originalutseendet är omklädda dynor i ruffen, en mindre navigator på stativ och den välbyggda badbryggan. Den senare kom nog till tidigt och är inget som stör. Dåvarande ägare jobbade kanske som svetsare på Kockums och använde sina kunskaper på bästa sätt. Han stekte ihop några meter rostfria rör och klädde dem med väl tilltagna mahognyribbor. Den hade likaväl kunnat vara original. Nu kallar vi det proveniens.

Under den första vintersäsongen renskrapas överbyggnaden. Det är vid sådana operationer som äldre Storebrobyggen normalt bekänner färg. En på många sätt förkastlig konstruktion brukar på sina ställen gå hårt åt den afrikanska mahognyn. Överbyggnadens hörnstolpar står med ändträet mot däck och rufftak. Där suger det upp vatten likt en uttorkad glasbjörk. Resultatet blir röta och i förlängningen matjord.

Detaljerna är det som ger upplevelsen

Listerna runt rutorna är säkerligen utbytta. Den vita plasten brukar överleva ett par decennier. Ett tidskrävande och pillrigt arbete men som verkligen ger ett påtagligt lyft. Det är liksom detaljerna som gör det.

Under provturen får vi veta att för motoriseringen stod tidigare en Volvo Penta AQ130/250 som upplevdes som slö. Det krävdes mycket gaspådrag för att hålla båten i tänkta marschfarten på 16-17 knop. För att inte helt skjuta bensinkontot i sankt hamnade den snarare runt 12 knop.

En rejäl service med förgasarjustering och ny el gav en liten förbättring men långt ifrån den önskade. Det togs beslut om motorbyte. Drevet var redan renoverat så varför inte kosta på den i övrigt så välhållna båten en ny maskin?

Sagt och gjort. Den gamla marinkonverterade Volvo B20-motorn lyftes ur och ersattes med en proffsrenoverad VP AQ151. Med lite vassare kam, munstycken och perfekt i övrigt perfekt inställd bromsades den på 160 hästkrafter. Nu blev det fart i skutan.

Den välhållna instrumentbrädan på Storebrovis. Svart galon omgärdat av mahogny. Foto: Anders Jelving

Med dessa friska kusar är accelerationen en helt annan. Solö har ett halvdeplacerande skrov och därmed ingen planingströskel. Gaspådrag och inom sekunder når man den marschfarten kring 17-18 knop. Detta med ett varvtal betydligt behagligare än tidigare.

Själva installationen av den något större 151:an var dock inget problem. Det finns gott om plats i källaren på Solö. Så rekommendationen uppgradering av motorn är nog ett bra tips. Det blir en helt annan båt när man inte behöver plåga maskineriet för att hålla hyfsad fart.

Med ryggstöden som pullmankojer får man fyra fast bäddar. En iläggsskiva i V-kojen och man har ytterligare en. På 70-talet fanns ingen coronaångest så många kunde sova i samma utrymme. Foto: Anders Jelving

Solö Lyx, en av flera klassiker

Som intresserad av gamla träklassiker – även om just Solö Lyx III har plastskrov – är det lätt att falla för linjerna. Storebro har med några få undantag alltid stått för vackra båtar. Solö är inget undantag. Under tilläggsnamnet finns ett antal modeller. Den första, Solö I kom 1953 och är en sjumeters fluschdäckad ruffbåt.

Den följdes av Solö II, III och IV som alla är av liknande typ fast ökande i storlek. Parallellt under 1960-talet tillverkades även Solö Kabin och senare Aquacabin. Ruffbåtar på sju och halvannan meter. Solö Lyx I har träskrov och Solö Lyx II och III har plastskrov. Sista båtarna av modellen som lämnade den småländska fabriken var identiska med Lyx III men döptes till Storebro Royal Cruiser 25.

Toalett. ’nuff said!

Den gamla mekaniska har gett upp och att byta till en bättre begagnad känns bortkastat. Men frågan är om någon skulle ge sig på att byta ut en sten i ett Fabergé-ägg? Nu är Solö Lyx III inget oskattbart ryskt ägg, men väl en oersättlig svensk klassiker.

Tack för turen säger vi och önska fortsatt fint arbete med att vårda en flytande kulturskatt.

Här kan du hitta fler klassiker:

Storö 31, nästa steg för de som hade råd

Äkta klassiker, möte en underbar Chris Craft Continental

Är du sugen på att köpa en Solö III Lyx så finns bl.a denna på Blocket