Wallenbergare har inget med Wallenberg att göra. Hamburgare lika lite med den tyska staden att skaffa. Livet är fyllt av besvikelser.
Hamburger-humbug och falska bankirer
Mest läst i kategorin
Redan år 2015 var familjen Wallenbergs förmögenhet 250 miljarder euro, enligt Financial Times.
Då skulle man kanske kunna kräva att ens namn förknippades med en rätt med fler och mer exklusiva ingredienser än 400 gram kalvfärs, 1 tesked salt, 4 äggulor, 1,5-2 deciliter grädde, ett kryddmått svart- eller vitpeppar och 1 deciliter ströbröd.
Men det är precis vad klassiska “Vår kokbok” säger behövs till en Wallenbergare. Den enda antydan om förmöget ursprung är att det i instruktionen står att man ska ”forma färsen till knubbiga biffar”.
Ärligt talat: Det här är något uppgraderade hamburgare och inget mer.
Lite Wallenberg i alla fall
Ett ursprung har rätten förstås ändå, och i den figurerar en Wallenbergare, gamle Marcus ”Dodde” Wallenberg.
Enligt en allmänt vedertagen beskrivning kom denne ”Dodde” tillsammans med en annan bankdirektör, Richard ”Julle” Julin till restaurang Cecil i Stockholm någon gång på 1930-talet.
De slog sig ned vid sitt stambord, nummer 37. För hovmästaren Gustaf Litzén berättade de om en fantastisk hackad kalvfilé de nyligen ätit på kontinenten och beklagade att något dylikt inte fanns i Sverige.
Senaste nytt
Tog upp konkurrensen
Litzén gick till köket, skvallrade för den såväl fruktade som ytterst tävlingsinriktade kökschefen Julius Carlsson om vad han just fått höra.
Carlsson tänkte att han skulle ta-mig-ni-vet-vad visa de där bankirerna att han kunde skapa något lika gott – och serverade en stund senare denna biff med potatismos, lingon och gröna ärtor.
Dock var det inte i Tyskland de ätit den rätt de beskrev – där hade vi kunnat hitta en koppling till hamburgare – utan i Frankrike.
En kulinarisk koppling som dessutom har hög kuriosanivå är att Marcus Wallenbergs mamma Amalia var dotter till Charles Emil Hagdahl, det svenska 1800-talskökets portalfigur och mannen som skrev storverket ”Kokkonsten som vetenskap och konst”.
Inte mycket Hamburg
Men det var hamburgare vi skulle tala om.
Visserligen skriver Wikipedia att hamburgare även ”kan avse en person från den tyska staden Hamburg men några närmare band än så finns inte.
Möjligen att den tog den vägen från Baltikum – för det är där vi hittar hamburgarens ursprung.
Det var vanligt i de baltiska länderna att man skrapade av det sista köttet från oxben.
Sedan gjorde man små biffar av det, som sedan stektes.
En teori är att sedvänjan sedan spred sig till Tyskland och kom vidare till USA med emigranter och sjömän.
Vanlig på 1920-talet
Det var där det avskrapade köttet blev hamburgaren. Redan på 1800-talet började affärer sälja enkel mat som nötfärsbiff på en brödskiva.
1904 var den på menyn på matställena vid världsutställningen i Saint Louis, men vanlig blev den inte förrän på 1920-talet.
Alkoholförbudet 1920 fick många krogar att byta om till att bli lunchrestauranger med enkel meny som hamburgare.
Ur det växte hamburgerkedjor, på 1930-talet dök deras restauranger upp vid vägkanterna och ”food on the road” blev ett begrepp.
Helsingborg x 2
Sverige?
Då tar vi oss till Helsingborg, där man kunde äta hamburgare på H55, en stor utställning 1955.
Den första permanenta hamburgerbaren i Sverige var Burger-Grill, också i Helsingborg och invigd 1956.
För att göra hamburgaren lika fin som Wallenbergaren och knyta ihop den säcken så invigdes Burger-Grill av Prins Bertil, som självfallet tuggade i sig grillens första burgare.
Lite mer geografi?
Ta en hamburgare och toppa den med ett stekt ägg.
Då har du skapat en parisare – som i logik med allt annat i denna textinte har ett dugg med Paris att göra.
Den kommer från Umeå.
Mer mat-kuriosa:
William – all bantnings fader. Dagens PS
Smörgåstårtan – ett riktigt smörgåsbord. Dagens PS
Falukorvens väg upp ur gruvan – och ner i grytan. Dagens PS
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Senaste nytt
Internet of Things – för en mer uppkopplad verksamhet!
Ta reda på mer om utvecklingen, framtidens möjligheter och lösningar med hjälp av Internet of Things.
Ge årets julgåva till forskningen – så får du vårt hjärta
Ge årets julgåva till Hjärt-Lungfonden, så får du vårt hjärta i form av ett elegant diplom, ett digitalt julkort och en e-postsignatur.