Bostongurka – en pigg svensk 72-åring. Skapad för att folk börjat köpa för lite ättika. Vad den har med Boston att göra? Absolut ingenting.
Gurkan som inte gör skäl för namnet
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 11 juli 2024Publicerad: 11 juli 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Det var 1939 fröet såddes till ett nytt och stort kapitel inom svensk mat och livsmedelsindustri.
Herbert Felix, 29 år och flykting från Tjeckoslovakien, fick ansvar för gurkavdelningen på Håkanssons ättiksfabrik i skånska Eslöv.
Ägaren, Per Håkansson, hade problem. Mot slutet av 1930-talet tvingades han konstatera att svenskarna köpte allt mindre ättika.
Det hade varit den gängse metoden för husmödrarna att lägga in mat men nu var det nya tider och kunderna ville hellre köpa färdigkonserverade grönsaker än att lägga in själva.
Hittade lösningen
Håkansson behövde skruva ett par varv på sin affärsidé. Lösningen blev att leta efter någon som kunde göra ättiksgurka i stora volymer i hans fabrik.
Det blev Herbert Felix.
Hans familj hade drivit en konservfabrik i Znojmo i dåvarande Tjeckoslovakien, en fabrik som bland annat var berömd för sina gurkor, Znaimer Gurken. Herbert var ansvarig för exporten och under en av sina resor till Sverige hade han träffat Kerstin Cruickshank som han gift sig med 1937.
Kuriosa i det sammanhanget är att Kerstin var barnbarn till skotten Robert Cruickshank som invandrat till Sverige under 1880-talet och varit med om att starta så småningom klassiska Göteborgs kex, skriver Företagskällan.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Flydde undan nazisterna
Nu hade Herbert Felix dessutom tvingats överge Tjeckoslovakien.
Münchenöverenskommelsen 30 september 1938 sade att Tjeckoslovakien skulle ge de tyskspråkiga delarna av landet till Nazityskland, och det var i den delen den judiska familjen Felix levde.
Endast ett par veckor innan överenskommelsen var ett faktum hade Herbert Felix bestämt sig för att lämna hemmet för att leva med Kerstin i Eslöv – och hade han inte varit gift med en svenska hade han knappast fått lov att bosätta sig här.
Per Håkansson knöt snabbt Felix till sig. Herbert Felix fick uppdraget att bygga en fabrik åt Håkansson, för att göra ättiksgurkor.
Herbert fick i gång fabriken som växte snabbt och under andra världskriget även tillverkade fruktkonserver.
Frivillig i kriget
1943, fyra år in på andra världskriget, skrev Herbert Felix ett 47 sidor långt dokument är han i detalj beskrev hur företaget skulle skötas.
Sedan tog han tjänstledigt, åkte till Storbritannien och anslöt sig till de frivilliga tjeckiska styrkor som slogs mot Nazityskland.
När nazisterna besegrats var Herbert Felix en av de första tjeckiska soldaterna som kunde korsa gränsen till sitt hemland.
ANNONS
Då hade dock hela hans familj mördats i koncentrationslägret Auschwitz.
15 september 1945 återvände Herbert Felix till Eslöv och fick se de svenska, brittiska och tjeckiska flaggorna hissade vid fabriken.
Under sin första rundtur efter återkomsten anmärkte Felix – precis som han hade för vana – på sådant han inte vara nöjd med.
Inte nöjd med slöseriet
En punkt var de högar med gurkrester som låg runt om i fabriken.
Förklaringen han fick var att de var skadade delar eller gurkändar som inte var snygga i glasburkarna och därför skulle slängas.
”Slöseri”, menade Herbert Felix och gjorde något år senare något åt saken.
Han utvecklade en helt ny produkt av de hackade gurkbitarna men hade inget bra namn på den.
Efter en intern namntävling – som hans egen sekreterare vann – var namnet klart.
ANNONS
”Bostongurka”, lanserad 1952.
Nej, det fanns ingen koppling till Boston och efteråt har ingen kunnat reda ut riktigt varför man valde namnet.
Blev AB Felix – med nya innovationer
1954 fick gurkfabriken namnet AB Felix, med Herbert Felix som vd och delägare.
1954 kom sensationen pulverpotatismos och 1956 en annan innovation, ketchup i röd plastflaska.
I en annons från lanseringsåret 1952 beskrivs Bostongurka så här;
”Amerikansk specialitet, innehåller gurka, lök, pimiento, socker, ättika och kryddor. Med Felix Bostongurka leker ni er fram till läckrare resultat. Korven, såsen, salladen, majonnäsen och fisken – allt får en ny, godare och pikantare smak”.
Dessutom, påpekar annonsen, såldes gurkan i ett ”trevligt dricksglas om 200 gram” och till ett riktpris av ”endast 1 krona”.
Läs mer:
Såsen som överlevde Italiens pastakrig. Dagens PS
Gurkan är räddad – här är förpackningen vi kan äta. Dagens PS
ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
