Den 24:e januari 1848 upptäcktes guld i Kalifornien. En upptäckt som snabbt spreds över världen och som orsakade historiens största Guldfeber.
Guldfeber - då Kalifornien blev lyckans smältdegel
Anders Værnéus
Uppdaterad: 24 mars 2023Publicerad: 23 mars 2023
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Det var liksom inte meningen att det skulle bli ett sådant ståhej den där dagen 1848 när James W Marshall, förman hos sågverkspionjären John Sutter, hittade några blänkande metallbitar i sågrännan.
James W Marshall, såhär såg han ut på sin ålders höst. Han fick själv inga fördelar av sitt guldfynd utan dog bortglömd och fattig. (Foto: Wikicommons)
Marshall och Sutter undersökte det som hittats och kunde snart konstatera att det var guld så låg i vattnet och glimmade. Sutter blev orolig att upptäckten skulle innebära bekymmer för hans planer i området.
Och oj vad rätt han skulle få…
Det var precis här som de första guldflagorna hittades av James Marshall. Frågan är hur Kalifornien sett ut idag om inte guldet hade kommit i dagen? (Foto: Wikicommons)
Det blev som en enorm visklek. Där ingen lovade att skvallra, men alla snart visste om nyheten.
Det fanns guld att hitta i Kaliforniens berg.
Skvallret går
Skvallret fick rejäl fart när nyhetsmannen och köpmannen Samuel Brannan fick reda på det och såg inkomstmöjligheter på många sätt ur detta.
ANNONS
Hans tidningar basunerade ut nyter om guldfyndigheterna och hans affärer såg till att i stort sett vara ensamma på marknaden med allt var de tillströmmande lycksökarna behövde för att gräva, vaska och överleva.
Samuel Brannan kom att bli den som drog de allra största växlarna på guldruschens tidiga år. Blev också Kaliforniens första miljonär. (Foto: WikiCommons)
San Fransisco var vid denna tiden en liten by med cirka 1000 invånare. När så nyheten spred sig i staden om guldet i bergen inte så långt därifrån, tömdes först staden på guldhungriga invånare.
Därefter började staden sedan växa explosivt när folk från hela världen sökte sig till området för att hitta sin lycka.
Innan guldrushen var San Fransisco en liten by med ungefär 1000 invånare. Sedan hände ett och annat… (Foto: Arkiv)
Det var under 1849 som allt exploderade. Och det är också med bas i det årtalet som guldgrävarna i dagligt tal kom att kallas “The forty-niners” av allmänheten.
Folk strömmade till från Europa, Canada, Mexico, Indien och ända från Kina, dit ryktet hade nått.
ANNONS
Senaste nytt
The Boomtown
1850 hade San Fransisco vuxit till 25.000 permanenta invånare. De flesta hade kommit över haven till staden men även en allt växande skara började komma landvägen från kontinentens alla hörn.
ANNONS
Stadens blev en “Boomtown” som växte snabbare än infrastruktur och byggnation hann med. Folk bodde där det fanns plats – i bruket, tält, övergivna båtar och grottor.
Sutter dog utblottad
Den stackars sågverkspionjären John Sutter fick tyvärr rätt. Alla hans arbetare försvann för att leta guld.
Tillströmmande allmänhet ockuperade hans jord och stal boskap och skörd och snart stod han utblottad vid det som skulle bli hans framtid.
Till en början kunde guldet enkelt vaskas fram med panna i bäckar och floder. Men snart så krävdes det mer än så för att hitta den dyrbara metallen. (Foto: Arkiv)
Lagar och regler fanns inte på plats. Kalifornien var tekniskt sett en del av Mexico men var i början av 1848 under Amerikansk militär ockupation.
1848 blev dock Kalifornien en del av USA men det var inte förrän 1850 som den blev USAs 31:a delstat. De två åren däremellan var det i princip laglöst land.
Pax – den är min
Marken där fyndigheterna gjorts, räknades som allmänning utan någon direkt ägare. Mellan guldgrävarna skapades ett sorts “paxande-system”; att den som arbetade på en plats, ansågs ha mutat in den.
ANNONS
Men inmutningen gällde bara så länge du arbetade på platsen. Lämnade du den, var det fritt fram för nästa att muta in den.
När bäckar och floder var tömda på guld, började grävandet och sprängandet i marken. Ett både riskabelt och mer omfattade arbete. (Foto: Arkiv)
En av de som sökte sin lycka var svensken Johan Olof Liedberg. Han hade utvandrat från Jönköping till Wisconsin 1843 och hade tidigt under 1848 hört ryktet om guldet i väster.
I slutet av september var han framme och under den kommande året lyckades han vaska fram 14,5 kilo guld, som han i en ryggsäck tog med sig hem till Sverige som den förste lyckade svensken från guldruschens dagar.
Alla gjorde inte lyckan
Men långt ifrån alla kom hem med guld i fickorna. Att ta sig till Kalifornien var ett äventyr med inte alltid lyckligt slut.
Vägarna dit var otjänliga och gick genom obebodda områden av alla typer av klimat. Hunger, törst och faran för olyckor följde i guldfeberns spår.
Att åka båt innebar havets alla risker, och många var de som aldrig kom fram som tänkt. (Foto: Arkiv)
Väl framme väntade en mer eller mindre anarkistisk existens. Man slogs för sina möjligheter. Brist på varor och skyhöga priser på det som fanns, gjorde att mycket av det som vaskades och grävdes fram, gick åt till uppehälle.
ANNONS
Många av de som var de verkliga vinnarna i guldruschen, var de som drog nytta av alla affärsmöjligheter som uppstod i guldgrävarnas spår.
Samuel Brannan, tidningsmannen och entreprenören som först basunerade ut nyheten, blev snart Kaliforniens första miljonär.
Så nära skattkarta det går att komma. Här kan du hitta den bästa vägen til guldrushens Kalifornien. (Foto: Wikicommons)
Men guldet påverkade hela världsekonomin. Jordbruksvaror från Chile, Hawaii och ända från Australien skeppades till området och kläder och prefabricerade hus skeppades ända från Kina för att möta den ständigt växande efterfrågan.
Det blev i stort sett ett krig mellan de nyanlända guldgrävarna som ville komma åt marken som den indianska befolkningen som bodde i området. kampen blev dock ojämn och den indianska befolkningen mer eller mindre försvann. (Foto: Arkiv)
Guldets stora förlorare blev emellertid indianerna i området. Innan ruschen kom igång bodde uppskattningsvis 150.000 indianer i Kalifornien.
1870 beräknas att 120.000 av dessa hade dött i sjukdomar, svält och rena folkmord för att komma åt de indianska områdena.
En modern sammanställning som gjordes av Kaliforniens guldgruvor resulterade i en sönderprickad karta där varje prick är en större guldgruva. (Karta: California Department of Conservation)
Men det var också i Kalifornien som drömmen om möjligheternas land Amerika fick fart. Den kaliforniska drömmen, där man kunde göra en nystart och med hårt arbete och lite tur kunde bli förmögen.
ANNONS
Den Kaliforniska drömmen “exporterades” över USA och ut i världen och blev starten på det som sedermera blev Drömmen om möjligheternas land Amerika.
Läs också:
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Anders Værnéus
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.
Anders Værnéus
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
