Det var en mulen vårdag. Halvfull med vatten, osåld sedan länge. Allmänt risig och med en bedrövlig uppsyn. Men när besiktningsmannen gav tumme upp hörde plötsligt spekulanten en röst som var misstänkt lik hans egen säga – jag tar den!
Den excentriske miljonärens motorjakt - vackra Margana
Mest läst i kategorin
Många sagor börjar i dur. Sagan om spekulanten och sedermera ny ägarens förhållande till den 15 meter långa Knut Ljungberg-ritade motorjakten Margana börjar istället i moll och mörker.
Med skit och nedgångenhet som huvudrubriker. Med mögel och flagnande färg som ytbehandling.
Att trots detta se ljuset i tunneln och nyfiket fortsätta köpeprocessen kan bara vittna om stor dumhet eller stor klokskap.
Hittade henne på annons
Margana, som det aktuella fartyget heter, hade spekulanten sett på annons. Han var på jakt efter jakt, som de skämtsamma brukar skriva. Margana sades vara helrenoverad några år tidigare.
Ett faktum som på sätt och vis stämde, men åren mellan renoveringen och båtens nuvarande belägenhet vid Djurgården hade innehållit en inte alltför omsorgsfull vård, vilken hade resulterat i det som spekulanten nu såg framför sig.
Spekulantens intresse var dock byggt på klokskap. Efter att själv ha bildad sig en uppfattning om båten, att dispositionen och stilen passade hans visioner, överlät han de tekniska besluten till Thomas Larsson, en av Sveriges skickligaste träbåtskännare.
Thomas är inte den mångordiga personligheten, men efter en mångtimmars expedition in båtens alla skrymlsen, torkade han händerna på trasan och sa lugnt – båten är frisk. Vill du ha en större yacht, så köp den här.
Utan att närmare fundera på följderna, gjordes affären upp och den numera nya ägaren var ett steg närmare sin vision att med skepparmössan på huvudet, kunna stäva ut som kapten på egen yacht.
Senaste nytt
Proveniens och spännande näringslivshistoria
Men köpet gällde inte bara en stor klump ek, mahogny och teak. I det hela ingick också en proveniens som startar en dag ute på Hästholmsvarvets nybyggda kontor på Lidingö.
Varvet var endast året gammalt och hade flyttat ut till den nya platsen vid Hustegafjärden från en skjul-liknande existens på Hästholmen i Nacka. Här fanns alla nymodigheter som elektrisk ström, elektriska maskiner och hyfsad värme i båtbyggeriet.
På kontoret satt varvets chef, konstruktören Knut Ljungberg tillsammans med vännen och affärskollegan, den excentriske miljonären Kurt Heinecke som under denna tid även ägde varvet. De pratade båt och musik. Intressen som de båda delade.
Musiken gav en gemensam klangbotten genom deras fiolkunskap. Och båtlivet hade de haft gemensamt ända sedan Kurt Heinecke beställde sin första motorbåt.
Miljonär inom kol och koks
Nu var emellertid förstlingen såld sedan några år. Men eftersom Heineckes affärer i kol och koks-branschen gick utmärkt och hans byggnation av sommarstället på Lökholmen bredvid Sandhamn, snart var klart, behövdes det nu åter en ny jakt för bekväma färder ut från staden.
Och föresten – en racerbåt stod också på agendan. När konstruktören ändå var på gång…
Heineckes första jakt hade varit en lätt och snabbgående daycruiser ritad av CG Pettersson men byggd på Hästholmsvarvet.
Krävde en kraftigare jakt
Med åren som gått hade Heinecke upparbetat en allt större respekt för sjön, så nästa båt skulle definitivt inte flytta på sig när sjöarna kom. Tyngd, trygghet och säkerhet fick denna gång bli ledord för Ljungbergs känsliga penna.
Och vad som skapades och sedan byggdes av varvets mycket kunniga och snabba hantverkare, var en båt som med råge uppfyllde Heineckes krav.
Sjösattes som Independence II
Independence II, som hon döptes till, sjösattes som den tyngsta och mest sjögående båt Heinecke någonsin ägt. En eufori av materialanvänding. Tätspantad som ett trädgårdsstaket och med en ek- och järnköl i botten som skulle få en jumbojet att ligga tryggt på vattnet.
Leverans på våren 1919 följdes av en båtintensiv sommar. Och en höst som innehöll ytterligare en beställning till Knut Ljungberg. Men denna gång på den racern som herrarna tidigare talat om.
Hunter II – första svenska båt över 30 knop
När så det nya decenniet blivit verklighet fanns inte Independence längre hos Heineckes.
Den nylevererade racerbåten Hunter II fick vara sommarens leksak. Klockades på sommaren som den första svenskbyggda båt som passerade 30-knopsgränsen – och detta utan att plana.
Döptes om till Elly
Nåväl. Ny ägare blev båtfamiljen Lamby. Henrik Lamby var en av de drivande krafterna inom Kungliga Motorbåtklubben och skaffade med inköpet av Independence II sin sjunde motorbåt. Båten fick nu, som sina sex föregångare, bära namnet Elly i stäven.
Den tidigare öppna bryggan kompletterades först med en jagarbrygga och senare med en funkisinspirerad vitmålad styrhytt, för att öka bekvämligheten ombord vid familjens långresor.
Efter Kreugerkraschen 1932 fick Elly gå vidare och några ägare kom och gick under de följande två decennierna, innan Arne och Margareta Larsson kom in i jaktens liv 1954…
Att köpa en drygt 30 år gammal mahognybåt 1954 var en chansning. Plasten hade just sett dagsljus och att äga 15 ton mahogny från en tid som inte längre fanns, hade omgivningen många åsikter om.
Paret Larsson såg dock potentialen i det rymliga skrovet och började ett genomgripande moderniseringsarbete. Ut åkte det som då ansågs opraktiskt och in åkte 1950-talets alla undermaterial och lösningar.
Margana blev hennes namn
Ett kök med gasspis à la 1950-tal monterades i förskeppet och alla skott och skrovsidor kläddes prydligt med Perstorpsskivor. Originalmotorn fick också stryka på foten mot en förkammar-Scania och en ny rymligare styrhytt byggdes där den gamla satt.
Så seglade Larssons runt med jakten och hjälpte den sålunda att överleva 1960- och 70-talets träbåtsdestruktiva period. Namnet Margana fick den också nu – en slags sammanslagning av Arne och Margareta.
Tack vare Larssons nyttjande inställning till båten blev hon aldrig veteran under deras ägo. Ändå var Arne en av de pionjärer som var med och bildade Motor Yacht Society 1971 och Margana blev från början en välkänd profil i de klassiska båtsammanhangen.
Stor kärlek till sin klassiska lustjakt
Sedan den där dagen då spekulanten sade ja till Margana har han lärt sig älska båten.
Det utseende som hon har idag skapades under 1990-talet av familjen Boström som återskapade mycket av den gamla yachtens profil, utan at göra avkall på den bekvämlighet som åren hade fört med sig i form av bra ombyggnader.
Den nuvarande ägarens målsättning med jakten är klar; hon ska varje år bli något lite bättre än det föregående. Interiört är hon idag en dröm med stor rymlig försalong och en stor förkabin för två till tre sovande.
Akter om den rymliga bryggan finns ägarsalongen med stort skylight på salongstaket, som gör hytten mycket ljus och trevlig. Den numera praktiska inredningen kombinerat med hennes pondus i sjön har fört ägaren med familj runt Sveriges kusten och kanaler.
Men efter att familjen numera tillbringar mycket av somrarna på stället i Skärgården har Margana alltmer fått en ny tjänst som representationsbåt.
Och kan du tänka dig en bättre miljö att njuta av ett glas champagne i? Vilken affär går inte i läs efter det?
m/y Margana
Kostruktör: Knut Ljungberg
Varv: Hästholmsvarvet, Lidingö
Byggd år: 1919
Längd: 15 m
Relaterade artiklar:
Stockholmsutställningen, Carl Plym och den stora tragedin. Dagens PS
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra båtförsäkringar.