Det finns nog ingen enskild person som betytt så mycket för svensk inrednings- och möbeltradition som Carl Malmsten. Och vars namn idag är en kvalitets-stämpel av högsta klass.
Carl Malmsten - svensk designikon
Mest läst i kategorin
Vi älskar varumärken. Att ta skydd bakom dem och enkelt kunna föra fram de signalsubstanser som du vill att världen ska se att du vill personifiera dig med.
Har du Converse på fötterna, får du ett mottagande av omgivningen. Ett annat om du har Puma-sneakers. Och ett förmodligen lätt dömande om du har helt obrandade dojjor.
Du är liksom en liten del av de varumärken som du omger dig med.
När du inreder hemmet med svensk touche, finns det ingen tryggare väg att vandra än mentalt hand i hand med varumärket Carl Malmsten.
Läkarsonen som tröttnade på skolan och greppade träverktygen i stället. Med ett resultat som fascinerar.
Handlag för det praktiska
Han började med det praktiska. Att lära känna trä som material och vad som gick att göra med det.
Han tog plats som lärling och lärde sig känna verktygen som behövdes vid bearbetning av trä, och vilka möjligheter och begränsningar de gav individuellt.
Efter två år i snickeriet kände han sig mogen att pröva sina egna vingar. Själv kallade han sig “En från överklassen urspårad snickarlärling”.
Men det var egentligen när han greppade pennan och började rita, som det stora hände. Och det hände direkt.
Dubbelvann tävling
1916 utlystes en tävling för att rita inredningar till Stockholms Stadshus som var under byggnation. Carl ritade och vann både första och andra pris i tävlingen.
Mest förvånad blev han nog själv då det, enligt hans egen utsago, var de första möbler han ritade.
Detta blev fröet till en magnifik karriär inom svensk möbeldesign. Från att ha varit en okänd möbelsnickare, blev han nu med ens i ropet.
Prestigeuppdragen började ramla in. Som att inreda ett av rummen på Ulriksdals slott.
Det var en bröllopsgåva av Stockholmarna till de nygifta kronprins Gustav Adolf och Lady Louise Mountbatten.
Den stora arkitekten Ivar Tengbom tar honom under sina armar och engagerar honom för många stora uppdrag som Tändstickspalatset till Ivar Kreuger, Konserthuset i Stockholm och Svenska institutet i Rom.
Förfrågning från New York
Ryktet om den unge och nyskapande Malmsten sprids snabbt över jorden.
Telefonen ringer från prestigehotellet Waldorf Astoria i New York, som vill att Carl ska skapa möbler för salonger, matsalar och gästrum.
Förfrågningarna staplas på hög från institutioner och privatpersoner som vill förgylla sina ytor med Malmstensmöbler.
När något ska inredas med svensk stil och finess, så är det Malmsten som efterfrågas.
Avstamp i traditionell design
En del av hemligheten bakom Carl Malmstens framgångar, ligger troligen i hans syn på den nordiska möbeltraditionen.
Många av hans möbler har tagit avstamp i de traditionella möblerna, och sedan har han moderniserat konceptet till 1920-talets stil.
Stolen Lilla Åland är kanske det bästa exemplet. Där originalet från Åland och den stol som Carl skapade, har mycket gemensamt.
Carl studerade det som fanns och skapade nytt med det som bas. Vann igenkänning och en känsla av äkthet och genuin design redan från start.
1920-talet och designstilen Swedish Grace kom att bli hans decennium. Han var en stor anhängare av de designideal som då rådde.
Månade om hantverket och snickerikunskapen hos den enskilde möbelproducenten. Att bra möbler ska byggas enstyck och inte industriellt.
Ogillade funktionalismen
Därför blev funktionalismens genombrott på Stockholmsutställningen 1930 ett rött skynke för Malmsten.
Han beskyller funktionalismen för att vara en steril avart inom arkitektur och design och tar aktivt strid mot den industriella produktion av inredning och design som förespråkas.
Hans månande om hantverket som konstart, samt hans intresse för pedagogik, gjorde att han tillsammans med sin fru Siv, transformerande sin andra öppnade möbelverkstad till en skola – Olofsskolan – som öppnade passade nog samtidigt som Stockholmsutställningen.
Olofsskolan har sedan dess genomgått ett antal omstöpningar, men drivs idag under namnet Malmstens, som en del av Linköpings Universitets utbildningsprogram.
Utbildning i världsklass
Utbildningen vid Malmstens räknas idag som en av de absolut främsta möbelsnickarutbildningarna i världen där många av dagens stora namn, börjat och fått sin fostran i design och utförande.
Men även det mest stoiska motstånd finner till slut tiden som sin överman.
Ikea med sina platta paket erövrade möbelmarknaden och det började etablera sig flera möbeltillverkare som industriellt framställde billiga och ändå vettiga möbler för det snabbt framväxande folkhemmet.
1956 öppnade utställningen Levande Svensk tradition på Röhsska museet i Göteborg. Carl Malmsten överraskar på utställningen med att för första gången visa möbler som han ritat för serieproduktion.
Möbler för alla
För en betydligt billigare penning än de tidigare ritade och byggda enstycksmöblerna, kunde nu Malmstens möbler hitta sin väg in i allmogens vardagsrum.
Carl Malmsten var aldrig rädd för att sticka ut eller ses som annorlunda. Många har beskrivit honom som egensinnig och excentrisk med otroligt höga krav på leverans från sin omgivning.
Han hade ett växlande humör men alltid med en stor kärlek till gott hantverk.
Privat åkte han helst inte bil. Till kontoret på Strandvägen ovanför den första Malmstensbutiken, tog han sig till fots, per cykel eller på skidor, allt efter årstiden.
Excentrisk och egensinnig
Han ville också helst styra sin vardag helt och hållet. Bland annat visade sig detta i egenheten att han bara åt när han själv var hungrig. Aldrig på bestämda tider.
Kunde lätt bli till lite av ett problem för omgivningen vid bland annat middagsbjudningar om inte Carls hungerkänslor matchade programmet.
Det stora utbildningsprojekt som Carl planerade under många år efter kriget, mynnade 1957 till slut ut i Capellagården på Öland.
Carl var nu 70 år gammal och hade med visionen att skapa ”en skola för hand och ande”, nu förverkligat en mötesplats för ungdom från hela landet, “besjälade av en önskan att inom sitt hantverk förena skönhet och funktion.”
På Capella-gården kom också Carl att tillbringa stora delar av sina sista år.
Dels som huvudlärare på skolan och och höll personligen i ämnen som möbelritning, formspråkets grammatik och förmedlade sin egen kvalitetsinriktade värdegrund.
Hans måtto gällande god möbeldesign, och som han kom att hålla i under hela sitt liv, var att ”Alla kanter brytas grundligt”, eftersom varken ljuset, ögat eller personer tycker om att törna emot skarpa hörn.
En klok och skicklig iakttagelse som lade grunden till att Carl Malmstens namn fortfarande lyser starkt i internationella möbel- och designkretsar.
Mer läsning:
Passion för människor, slott och klassiska båtar.
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.