Älskad och hatad men en självklar del av folkhemmet i snart 70 år. För det var under 1950-talet vi först såg den. Ketchupeffekten.
Ketchupeffekten – inte den du trodde
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 31 jan. 2025Publicerad: 31 jan. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Den fick sitt genombrott i Sverige på 1950-talet. Sedan har den stått i fokus och varit älskad, omstridd, ibland hatad. Historien om den innehåller politiker, professorer – och en väldig massa kineser.
Vi pratar ketchup.
1955 började AB Felix tillverka tomatketchup. 1960 följde Slotts efter. 2011 var vi det land i världen där det konsumerades mest ketchup per person och år.
Sedan föll vi tillbaka även där och redan 2018 var vi distanserade av nya ettan Finland och tvåa var och är inte det USA vi tror är ketchupens förlovade land – utan Kanada.
Kineser och åter kineser
Från början var det dock kineser som blandad ihop en redning av syrad fisk och kryddor.
Det var på 1690-talet och de kallade denna röra, fonetiskt översatt från kinesiskan, för kôe-tjiap eller kê-tjiap.
Det första betyder ”lag efter syrad fisk”, det andra lag efter skaldjur” men ordet – du hör det själv – blev så småningom det engelska ”ketchup”.
En bit in på 1700-talet hade denna redning spritts till nuvarande Malaysia och Indonesien, blivit kĕtjap och upptäckts av britterna.
ANNONS
Den tomatbaserade ketchupen utvecklades sent – nåja, jämför med när vi svenskar upptäckte den – och det var först 1801 tomatketchup finns belagd, då via ett recept på tomatketchup nedtecknat av Sandy Addison i amerikanska kokboken ”Sugar House Book”.
Henry Heinz, vars efternamn lever kvar på livsmedel, började tillverka tomatketchup industriellt i USA 1876.
ANNONS
Senaste nytt
Alla varianter av ketchup finns
Det var bara början – både för tomatketchup och varianterna. I dag kan vi se att tomatketchup är regeln i Europa och USA, men hitta andra varianter i världen i form av ketchup gjort på valnötter, svamp, ansjovis, ostron, banan, mango eller currykryddad.
I Sverige har vi vant oss vid ketchup på det mesta, men framförallt på potatisrätter, pasta och korv.
Tomatketchup på pasta är, exempelvis, mer ovanligt i länder som Storbritannien och ett helgerån i Italien.
”Pasta med ketchup en skräck för italienska matälskare” kunde italienska Local Italy sätta som rubrik medan en kokbok i Sverige kan få heta ”Från grunden med systrarna Eisenman: allt ifrån marmelad och ketchup till kimchi och mozzarella”.
Vad sägs om ketchup på banan?
ANNONS
Det finns fler varianter av ketchup. Även i dag.
Det finns åtminstone en klassisk, brittisk ketchup gjord av svamp – stark, smaklig och kryddad och, faktiskt, mer använd som en krydda än som vi brukar använda ketchup.
På Filippinerna är bananketchup populär även i nutid. Konsistensen ofta geléliknande, färgen klarröd och banansmaken markant – och liksom färgen artificiell.
Curryketchup är ganska stort i Tyskland, curryspetsad tomatketchup alltså. Skapad och patenterad av barägaren Herta Heuwer i Berlin 1949 och i dag en del av de mer ikoniska formaten av street food i Tyskland.
Slang till slangen ingen succé
Andra innovationer har funnits längs vägen (och det är ju ofta där korvkiosker ligger). I sin bok om svenska korvkiosker – ”Korv, mos och människor” – berättar Leif Eriksson om hur ketchupen blivit ”segare” i konsistensen, för att stanna kvar på korven och inte rinna ner på sidorna.
Mer fascinerande är storyn om den konstruktion med långa slangar som introducerades.
Tanken med den var att man – enligt bensintankningsmodellen ungefär – skulle kunna langa fram en slang till kunden inifrån korvkiosken och sedan skulle denne kunna servera sig en lagom sträng ketchup.
Hur det gick?
ANNONS
”Det blev inte till någon större framgång. Men en ganska rolig utbildningsfilm”, konstaterar Leif Eriksson.
Därför hänger ketchupen löst. Dagens PS
Elvis överlevde 24 dagar på havet – åt ketchup. Dagens PS
Henry Heinz – från ketchup till miljardindustri. News55
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS