Dagens PS

Jakten på isen – seglarna som vill ha långa vintrar

Isjakt i fantastiskt väder.
Samtidigt som årets första vårtecken har börjat synas till så pågår säsongen för issegling för fullt. Isjakterna är indelade i olika klasser och en av dessa är alltså DN-jakterna, den vanligast förekommande formen av isjakt som det arrangeras en mängd tävlingar för. (Foto: Oskar Lindén)
Edvard Lundkvist
Edvard Lundkvist
Uppdaterad: 12 feb. 2022Publicerad: 12 feb. 2022

Medan de allra flesta går och längtar till varma dagar utan snö och kyla finns det ett slag som hoppas att vintern håller ut lite till. Segling förknippas kanske i första hand med vår, sommar och höst – men de svenska DN-seglarna hissar sina segel när isarna är som bäst och reser land och rike runt i jakten på isen.

ANNONS

Mest läst i kategorin

Samtidigt som årets första vårtecken har börjat synas till så pågår säsongen för issegling för fullt. Isjakterna är indelade i olika klasser och en av dessa är DN-jakterna, den vanligaste förekommande formen av isjakt som det arrangeras en mängd tävlingar för.

Med hjälp av en isjakt, bra isförhållanden och starka vindar kan seglarna nå hastigheter en bra bit över 100 kilometer i timmen vilket bäddar för dramatiska tävlingar och en fartfylld upplevelse.

DN-jakten uppställda för tävling.

DN-jakter och seglare uppställda på rad inför en tävling. Förarna kan få veta så sent som dagen innan var tävlingen går av stapeln, då man ständigt jagar rätt väder- och isförhållanden. (Foto: Oskar Lindén)

Väderstyrda nomader

Max Koszela, ordförande för DN Sweden, kallar DN-seglarna för nomader och beskriver hur man kan få veta i sista stund var en tävling går av stapeln. Detta handlar förstås om att man alltid är på jakt efter rätt förhållanden gällande väder och iskvalitet.

Inför årets världsmästerskap, som är planerat till mitten av februari, vet man fortfarande inte exakt var det blir. Det var planerat till Polen men dåliga väderförhållanden pekar på att det blir flyttat till något land där isarna fortfarande håller för tävling som exempelvis Sverige eller Estland, uppger Max angående den viktiga tävlingen.

Senast denna veckan gick en tävling av stapeln utanför Katrineholm, och i just den tävlingen var olyckan framme när två tävlande krockade och fick föras till sjukhus. DN-jakterna kommer upp i hastigheter över 100 km/h och det är inte svårt att föreställa sig att det kan leda till ett och annat missöde.

Isjakter i gryning eller skymning.

Sporten är förstås kraftigt beroende av våder och isförhållanden vilket skapar ett spännande samklang med naturen och en eggande jakt på perfekta förutsättningar. (Foto: Stefan Eriksson)

En sport på uppgång

ANNONS

Sverige var en ledande nation i världen på 1990- och 2000-talet med flera medaljer på internationella mästerskap. Många seglare som räknades som elit på sommaren tävlade också i isjakt, och över 100 svenska deltagare på mästerskap var inte ovanligt och många klubbar hade mycket aktiv verksamhet med både byggande och segling.”, säger Max Koszela, ordförande för DN Sweden och fortsätter:

”Efter en nedåtgående trend i intresse under några år började vårt klassförbund växa från runt 2015 igen, och då räknar jag aktiva kappseglare. Jag upplever också att intresset för att segla eller bygga DN-jakter har ökat något senaste åren, kanske som en effekt av pandemin.”

“Men det märks också att det har stor påverkan vilken sorts vinter vi får. Många kommer dock på alldeles för sent att de vill segla isjakt, om man ska kunna segla när isen kommer, vilket ibland är så tidigt som november, behöver man förbereda utrustningen redan i september/oktober.”

Bild på DN-jakter innan tävling. (Foto: Max Koszela)

Intresset för DN-klassen har vuxit på sistone och Max Koszela upplever att pandemin kan ha haft en positiv effekt på intresset för isseglingen. (Foto: Max Koszela)

DN-klassen, DN Sweden och Svenska isseglarförbundet

I Sverige så står Svenska isseglarförbundet för organiserandet av föreningslivet för isseglare och genom underavdelningen DN Sweden organiseras engagemanget kring och tävlingarna för DN-jakterna.

Den vanligaste av isjakterna idag är DN-klassen. Den fick sitt namn då Detroit News utlyste en tävling för att ta fram en ny klass av isjakter som skulle vara lätt att bygga och transportera – resultatet blev den vanligast förekommande klassen av isjakter.

Idag finns över 5 000 isjakter inom klassen i den kalla delen av världen. Kriterierna för DN-klassen hålls uppdaterade utan att göra ändringar i den snart 90 år gamla ritningen, nämligen grundmåtten och att skrovet ska vara byggt i trä.

Uppställda isjakter.

Isseglingen i Sverige organiseras av Svenska isseglarförbundet och DN-seglingen organiseras av DN Sweden, ett klassförbund inom Svenska isseglingssällskapet. (Foto: Oskar Lindén)

ANNONS

Den som vill ge sig in i isseglandets ädla konst kan vända sig till någon av Svenska isseglarförbundets föreningar i sin omgivning. Lämpligen på hösten, när det fortfarande är ett tag kvar till säsongens början.

Det är fortfarande ett bra tag kvar innan den svenska vintern är helt överstökad och isjaktsseglare och andra vinterälskare har några bra månader kvar om allt vill säg väl. Jakten på isen lär fortsätta en bra bit in i 2022 och ett världsmästerskap ska hinnas med innan den här säsongen läggs till historien.

Läs mer: DN Swedens hemsida

Läs även: Hisnande seglingsupplevelse med isjakt i över 100 knyck

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Edvard Lundkvist
Edvard Lundkvist

Nyfiken skribent som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet.

Edvard Lundkvist
Edvard Lundkvist

Nyfiken skribent som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet.

ANNONS
Jämför båtförsäkringar

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra båtförsäkringar.

Jämför här
ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Spela klippet

Skärpta straff för olaglig finansiell verksamhet 

Nu ska finansbrott likställas med organiserad brottslighet. Det anser Ekobrottsmyndigheten, som kräver hårdare straff för brott på finansmarknaden. Se mer i videon ovan. Rikard Jermsten är nytillträdd generaldirektör och chef för Ekobrottsmyndigheten. Han anser att finansbrott är lika allvarliga som organiserad brottslighet. Därför behövs hårdare straff. MISSA INTE: Thedéens skarpa varning: Värre läge än 2020 […]