En gigantisk generator tystnade. Topptekniker från Ford stod handfallna. Då kallade man in en kufisk man med en krita i fickan.
Henry Ford betalade 10 000 dollar – för ett kryss med en krita
Edvard Lundkvist
Uppdaterad: 25 apr. 2025Publicerad: 25 apr. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
I början av 1920-talet stannade produktionen vid Henry Fords mäktiga River Rouge-fabrik. Den centrala generatorn hade lagt av, och ingen av företagets egna ingenjörer lyckades hitta felet.
Pressen var enorm, varje timme i stillestånd innebar stora ekonomiska förluster. Så Ford gjorde något oväntat. Han skickade bud efter Charles Proteus Steinmetz.
Tysken var redan då något av en legend inom elektrotekniken. En man som ofta betraktades med förundran, ibland med skepsis. Men han hade en förmåga som få andra – att höra elektricitet.
Läs även: Kris med kaffe – en svensk historia. Dagens PS
En brits, en bok och två dygn av lyssnande
När Steinmetz anlände till fabriken begärde han tre saker: en anteckningsbok, en penna och en brits. Sedan tillbringade han två dygn i maskinrummet.
Han låg stilla, lyssnade på generatorn, antecknade i timmar. Mysteriet tycktes tala direkt till honom genom metallens skälvningar.
Till slut bad han om en stege, ett måttband – och en bit krita.
Han klättrade upp på generatorn, mätte en punkt och drog ett enkelt vitt kryss.
ANNONS
Sedan sa han: ”Ta bort panelen här, spola tillbaka spolen och ta bort 16 varv av tråden.”
Ingenjörerna följde instruktionerna. Generatorn började genast surra – perfekt, som om inget hänt.
ANNONS
Senaste nytt
En nota till Ford som fastnade i historien
Några dagar senare fick Ford en faktura: 10 000 dollar. En ansenlig summa, även för honom. Han bad om en uppdelning.
Svaret kom kortfattat:
- Märkning med krita: 1 dollar
- Att veta var den skulle sitta: 9 999 dollar
Fakturan betalades utan vidare protester.
Händelsen blev snabbt en industriell vandringssägen. Men till skillnad från många liknande historier är denna väldokumenterad.
ANNONS
I ett brev till Life Magazine 1965 bekräftade Jack B. Scott – vars far arbetade vid Ford – att berättelsen var sann.
Fakta: Charles Proteus Steinmetz
- Född 1865 i Breslau, nuvarande Polen
- Emigrerade till USA 1889
- Blev chefsfysiker vid General Electric
- Pionjär inom växelström, magnetism och elektrisk resonans
- Dog 1923, 58 år gammal
- Vän med Einstein och Edison
- Känd för att ”höra” elektriska fel med sitt öra
Mer om Charles Proteus Steinmetz på Wikipedia.
Genial, gåtfull – och ofta missförstådd
Charles Steinmetz föddes 1865 i Breslau, dåvarande Tyskland. Han bar på både skolios och ett briljant intellekt. När antisemitismen växte flydde han till USA, där han snart värvades av General Electric.
Trots sin ringa storlek och fysiska begränsningar blev han en gigant inom vetenskapen. Han utvecklade teorier om växelström, byggde modeller för elektrisk resonans och undervisade generationer av ingenjörer. Hans vänner inkluderade Einstein, Edison och Tesla.
Men han var också en udda figur – socialt isolerad, excentrisk och ibland gränslöst dedikerad. Han kunde tillbringa nätter med att stirra in i maskiner, anteckna formler som ingen annan förstod, och hade ett öra för elektricitet som andra inte kunde förklara.
Vad betalade Ford för?
ANNONS
Vad var det egentligen Ford betalade för? Inte för ett kryss med krita – utan för årtionden av erfarenhet, intuition och ett sätt att tänka som få andra kunde härma. Steinmetz visste inte bara hur man löser ett problem. Han visste var man skulle börja.
I en tid där vi gärna jagar snabba lösningar, färdiga mallar och billig arbetskraft, är historien om Steinmetz mer aktuell än någonsin. Den påminner oss om att verklig expertis kostar – och är värd varenda krona.
Läs även: Project 2025: “Saknar motstycke i modern amerikansk historia”. Realtid
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Edvard Lundkvist
Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet.
Edvard Lundkvist
Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS