På hösten 1939 tvingades Sverige inse ett obehagligt faktum: landets försvar var inte rustat för den nya verklighet som växte fram i Europa. Med endast 64 stridsvagnar, varav enbart 16 utrustade med kanon, stod nationen illa förberedd inför det stundande världskriget.
Från tandlöst till starkt – så rustades Sverige för världskrig
Edvard Lundkvist
Uppdaterad: 07 mars 2025Publicerad: 07 mars 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
I dag, 85 år senare, står Sverige åter inför ett förändrat säkerhetsläge. I dagarna varnade Danmarks och Finlands utrikesministrar för Rysslands ökade aggression i regionen. Det finns gott om parallellerna mellan dåtid och nutid – men den här gången finns det en avgörande skillnad.
“Det finns en hel del paralleller att dra mellan dagens läge och slutet av 1930-talet – kanske främst storleken på försvaret”, säger militärhistoriska skribenten Magnus Glenning.
ANNONS
“Den absolut största skillnaden är dock att vi nu är en aktiv medlem i en försvarsallians, det var vi varken under andra världskriget eller kalla kriget.”
Historien som väckarklocka
När det andra världskriget bröt ut hösten 1939 tvingades Sverige till en dramatisk omställning. Det sovjetiska anfallet på Finland och den tyska ockupationen av Norge och Danmark året därpå blev startskottet för en omfattande upprustning.
Från 64 stridsvagnar i början av kriget växte det svenska försvaret till över 700 stridsvagnar vid krigsslutet – samtliga producerade inom landets gränser.
“Tid är dyrbart och när Sverige insåg att vi var tvungna att rusta upp stod kriget redan för dörren och det fick göras i ilfart”, förklarar Glenning. “Nu drabbades vi aldrig av kriget den gången men det kan vara nyttigt att inte vara ‘för sent ute’ denna gång.”
Läs mer om Battle Tours och deras resor här.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Nya utmaningar för Sverige
I dag står Sverige inför liknande utmaningar. Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen och Finlands Elina Valtonen varnar för att “Ryssland ständigt testar vår beslutsamhet och förmåga att försvara oss.”
EU planerar att frigöra 150 miljarder euro för att stärka det europeiska försvaret, medan Frankrikes president Emmanuel Macron öppnar för diskussioner om utökad kärnvapenavskräckning.
“VD:n för SAAB, Bengt Micael Johansson, sammanfattade läget träffande: ‘Förut hade vi tid men inga pengar, nu har vi pengar men ingen tid'”, citerar Glenning.
“I och med USA:s osäkra ställning måste Sverige dessutom återigen fokusera på inhemsk produktion både inom EU och det egna landet.”
Få dagens viktigaste nyheter från Dagens PS. Prenumerera på våra nyhetsbrev.
NATO-medlemskapet förändrar spelplanen
Till skillnad från 1939 står Sverige inte ensamt. NATO-medlemskapet ger både skyldigheter och fördelar som landet aldrig tidigare haft.
Men utmaningarna kvarstår – logistik, infrastruktur och produktion måste utvecklas i en tid där det geopolitiska läget blir alltmer spänt.
ANNONS
“Som aktiv medlem av NATO har vi idag helt andra skyldigheter”, påpekar Glenning. “Vi kan inte längre ‘köra vårt eget race’ som vi gjorde under andra världskriget och kalla kriget.”
Läs mer: De finansierar EU:s nya försvar. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Edvard Lundkvist
Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet.
Edvard Lundkvist
Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet.
ANNONS
Försenat eller inställt flyg?
Vi hjälper flygpassagerare att samla in ersättning för försenade och inställda flyg, vi vinner mer än 99% av våra stämningar.
Gör anmälan
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
