Fast i ekorrhjulet? Det var värre förr

Grekernas kran

I Grekland hade dock romarna snappat upp en kran som gjorde det möjligt att lyfta flera ton tunga stenblock med bara fyra mans kraft.

Romarna förstod att idén var bra men borde kunna gå att utveckla för att få ytterligare moment till repen.

Istället för att flera man skulle dra i samma rep, byggde romarna en stor trumma med en gångbana i. Med hjulets diameter ökade momentet i repen och ännu större stenblock kunde nu lyftas med färre personers insats.

Dubbel utväxling

Nu räckte det med två man som gick i trumman för att kunna lyfta hela sex ton. Ett stort framsteg som gav helt nya möjligheter för romarnas byggnadsiver.

Men det fanns också risker med konstruktionen. Den var ofta tvungen att placeras nära lyftkranen, och togs ett snett grepp på föremålet som skulle lyftas, fanns risken att hela konstruktionen kantrade och störtade utför kanten.

Lösningen blev att blinda slavar ofta användes som mannakraft i hjulet. De bedömdes inte se eller förstå risken med arbetet och därigenom kunna jobba på utan avbrott.

Hur hjulet inne i kranen sedan fick namnet ekorrhjul är ännu inte helt belagt.

Det finns en teori om att ekorrar även användes som husdjur och då uppfann någon ett motsvarande hjul som i kranen, där ekorren kunde motionera sig.

Kranen med ekorrhjulet blev dock sedan grundprincipen för industrialismens kranar med trummor där lyftvajern spelas ut eller in på.

Okänslig kraft

Kraften till trumman har dock ersatts av motorer som vare sig kan se eller bryr sig om risker eller annat. Ett bra steg för utvecklingen.

Så nästa gång du tycker att du fastnat i ekorrhjulet – sänd då en tanke till romarrikets slavar som dag ut och dag in trampade runt i kranarnas hjul med livet som insats.

Läs mer:

Omtalade träbomberna: Fejk eller finess? Dagens PS