Glöggen som fick professorn att koka över

Professorn håller med

Hon får uppbackning av Angela Wulff, professor i marin ekologi vid universitetet. Wulff arbetar mycket med att nyttiggöra forskningen om kiselalger för att skapa nya innovationer.

”Att kalla alger för sjögräs är lika fel som att kalla fläskkotletter för potatismos. Och vad tycker konsumenterna om myndighetens ovilja att faktiskt informera om vad det är vi stoppar i oss? Sjögräs är mat för sjökor, inte människor”, säger Angela Wulff, dock med ett leende.

Året runt – varm och kall

På kafét Pyshburg i Rödbergen i finska Helsingfors serveras glögg året runt.
”När kunder frågar vad vi har att erbjuda att dricka så brukar jag alltid föreslå glögg”, säger Victoria Chevotova, en i familjen som driver kafét.

”Folk älskar det, både som kall och varm dryck”, säger hon.

”När vi berättar att det är en traditionell juldryck i Finland brukar turisterna bli nyfikna, berättar Victoria hos HBL.

Säkert. Annars är det mest spridda receptet på finsk glögg ett stort glas vodka och ett par solglasögon.

Glögg nästan överallt

Traditionell juldryck i Finland kan vi väl gå med på  – om vi får tillägga ”Sverige, Norge och Danmark” och stora delar av världen i övrigt.

Glögg kommer sig av det äldre ordet ”glödg”, från verbet ”glödga” som står för att värma upp och förstås är släkt med ”glöda”.Men något svenskt monopol på anrättningen blir svårt att hävda.

Inte nog med att fransmänen har sitt vin chaud, tyskarna glühwein, engelsmännen mulled wine, danskarna gløgg, tidigare benämnd glødet vin och finnarna alltså glögi.

Dessutom har Italien vin brulé, Rumänien vin fiert, Serbien kuvano vino, Polen grzan wino, Slovaktien varené vino, Tjeckien svařené víno, Slovenien kuhano vino och Ungern forralt bor.

Om inte det räcker för att få oss att känna oss som dussinvarelser kan vi strö än mer salt i de storsvenska såren genom att berätta att det i Brasilien finns en motsvarighet till glöggen som kallas quentão och i Chile navegado.

Kanadensarna?

De dricker gärna en caribou när de vill värma sig på vintern.

Redan de gamla du vet vilka

Även här får vi dessutom ta till ”Redan de gamla grekerna…” eftersom just de tillsatte kryddor i vinet och drack det varmt, dels av hälsoskäl och dels som smakförbättrare.

Vår egen Gustav Vasa värmde sig gärna, kanske efter det Vasalopp han aldrig åkte, med en blandning av rhenskt vin, socker och honung, som kryddades med kanel, ingefära, kardemumma, nejlikor och värmdes.

1609 dök begreppet ”glödgat vin” upp för första gången. Det syftade då på tillverkningsmetoden – att en sockertopp dränktes in i konjak och antändes, varpå det smältande sockret rann ner i brygden och satte sötma till glöggen.

Julen fick vi på köpet

Någon koppling till julen?

Nja. Egentligen inte.

Men glögg blev allt populärare i Sverige vid 1800-talets slut och de privata vinhandlarna började tillverka och sälja färdigblandad glögg.

Det var både vinglögg och en starkare variant som kallades cognacsglögg och sedan döptes om till julglögg.

Därmed var saken klar och äktenskapet mellan glögg och jul ett faktum. Det stadfästes med etiketter på glöggflaskorna föreställande tomtenissar som kokade eller smakade den rykande drycken.

Topplistan: Årets bästa glögg. Dagens PS

Glögg: Smaker vi minns – och så ska den smaka i år. Dagens PS

Årets viktigaste topplistor: Bästa julskinkan och glöggen. News55