Baroner, grevar och friherrar kan låta som något ur en kostymfilm. Men adelstitlarna lever kvar – även om riddarspelen bytts ut mot affärsmöten. Här reder vi ut begreppen.
Från riddare till kvartalsrapport: Här är Sveriges adel
Matilda Habbe
Uppdaterad: 30 nov. 2024Publicerad: 30 nov. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Adeln är en samhällsgrupp som historiskt haft särskilda privilegier – som att äga mark eller slippa betala skatt. De fick sin status antingen genom kungliga utnämningar, ärvda titlar eller i vissa fall genom att slåss för kung och fosterland.
I Sverige har adeln funnits sedan medeltiden men det var först på 1600-talet som den organiserades mer formellt genom Riddarhuset. Där samlades de mest framstående adelsfamiljerna som delades in i tre nivåer: grevar, friherrar och lägre adel.
Även om slott och riddarrustningar tillhör det förflutna, dyker adeln fortfarande upp – inte minst i näringslivet.
Adeln: en snabbguide
Adeln i Sverige organiserades på allvar 1626 med Riddarhusordningen. Idag finns det drygt 28 000 personer som tillhör de på Riddarhuset introducerade ätterna. De är uppdelade så här:
- Greve: Den högsta adliga titeln i Sverige.
- Friherre: En titel på “mellannivå”, kallas baron i muntligt tal.
- Adelsman/-kvinna: Den lägsta nivån inom adeln, utan specifika titlar.
Äktenskap har också skapat adliga band mellan länder och familjer, vilket gör att vi ibland stöter på internationella titlar som markis, hertig, furste eller vicomte – men de används sällan i Sverige.
ANNONS
Senaste nytt
Adeln i näringslivet
Historiskt har adeln mest förknippats med slott och privilegier – inte aktieportföljer och kvartalsrapporter. Ändå hittar vi ett gäng framgångsrika affärsprofiler med rötter i adeln.
ANNONS
Ett av de mest kända namnen är Carl Bennet. Han är inte bara industrimagnat utan också friherre – en titel som innebär att han kallas baron. Bennet är mannen, miljardären och ägaren bakom börsbolag som Getinge, Elanders och sjukvårdsbolaget Arjo.
Idag har Bennet byggt upp en förmögenhet på cirka 91,5 miljarder kronor.
Ett annat exempel är Gustaf Douglas, greve och tidigare en av Sveriges rikaste personer. Genom sitt investmentbolag Latour och stora skogsinnehav byggde han en förmögenhet på omkring 70 miljarder kronor innan hans bortgång förra året.
Därtill har vi familjen Tigerschiöld, ägare i Investmentbolaget Bure. När Expressen listade vilka som tjänade bäst i svenska adeln 2017 var inte mindre än tre personer från familjen Tigerschiöld med på topp 10-listan.
Apropå adliga familjer har vi även familjen Klingspor som är en av de tre grundarfamiljerna i Kinnevik.
H&M och Uggla
Vänder vi blicken mot modevärlden hittar vi Lottie Tham, dotter till H&M:s grundare Erling Persson. Hon gifte sig in i den adliga ätten Tham, och hennes barn bär vidare både titlarna och familjens koppling till H&M-imperiet. Lottie Tham var även en av dem som tjänade mest i Sverige under 2023.
Vi har även näringslivspersonen Ane Mærsk Mc-Kinney Uggla, som leder Danmarks största företag Mærsk. Hon gifte in sig i den svenska adeln genom sitt äktenskap med Peder Uggla och är en av Sveriges rikaste kvinnor med en förmögenhet på omkring 36 miljarder kronor. När Dagens PS listade Sveriges högsta löner 2023, låg Mc-Kinney Uggla på åttonde plats.
ANNONS
På tal om Uggla får vi ju inte glömma Magnus Uggla, som även han tillhör den svenska adliga ätten Uggla.
En global överblick
Adliga titlar används över hela världen, men de varierar i rang och betydelse. Här är ett gäng exempel:
Storbritannien: I Storbritannien är pärsvärdighet knuten till titlar som:
- Duke/Duchess (hertig/hertiginna)
- Marquess/Marchioness (markis/markisinna)
- Earl/Countess (greve/grevinna)
- Viscount/Viscountess
- Baron/Baroness
De högsta titlarna, som Duke och Duchess, används främst av kungafamiljen eller högadel, medan lägre titlar som Baron förekommer mer brett.
Tyskland: I Tyskland har titlar som Freiherr (friherre) och Graf (greve) varit viktiga historiskt, men idag är de mest av ceremoniell eller historisk betydelse.
Frankrike: Frankrike har en lång adlig historia med titlar som Comte (greve), Duc (hertig) och Marquis (markis). Revolutionen gjorde dock slut på adelns privilegier, även om titlarna lever vidare som en del av kulturarvet.
Läs också:
ANNONS
Grevens testamente: Två adelsfamiljer slåss om arv för miljarder. Dagens PS
Fritt fram för bluff-adel. Realtid
Riddarhuset: Kasta ut greve från gods värt 45 miljoner. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
