Dagens PS

Forskare: Därför travar vissa hästar fortare

Dags för Elitloppet på Solvalla
Franske travaren Hohneck tog hem Elitloppet 2023. På söndag är det dags för årets upplaga av Elitloppet på Solvalla. (Foto: Pontus Lundahl/TT)
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 22 maj 2024Publicerad: 22 maj 2024

På söndag är det dags för Elitloppet på Solvalla. Samtidigt försöker forskarna lösa en av travsportens stora gåtor.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Det klassas som tidernas startfält, det gäng hästar som tävlar i Elitloppet på Solvalla söndag.

Mest förhandssnack gäller ”superduellen” mellan svenska Francesco Zet och franske Idao de Tillard.

”33 000 biljetter totalt är sålda i nuläget, med runt 15 000 var lördag och söndag. Den här sista veckan hoppas vi sälja ytterligare runt 8 000”, säger Jörgen Forsberg, vd för Solvalla, hos Aftonbladet.

Fjolårets siffror var 16 131 besökare Elitloppslördagen och 19 039 under söndagen.

Snabbare utan skor

Samtidigt avslöjar forskare hos SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, att man är på väg att lösa gåtan om varför vissa hästar kan trava mycket fortare utan skor – och varför vissa inte klarar det.

”Många hästar kan trava mycket fortare utan skor. Det handlar inte om några fjuttiga hundradelar utan en halv sekund eller mer per kilometer”, säger Anna Jansson, professor i husdjurens fysiologi vid SLU.

ANNONS

Senaste nytt

Vanligt under 25 år

För ungefär 25 år sedan började travhästar i Sverige tävla barfota och i dag är det mycket vanligt.

ANNONS

”Det här kan leda till problem. På vissa hästar slits hovarna snabbt vilket kan göra att de blir ömma”, säger Anna Jansson.

”Om en tränare tar av en häst skorna för att den ska bli snabbare, men så börjar den galoppera, då blir det flopp. Det finns ett stort behov av att lättare kunna avgöra vilka hästar som kan trava barfota”.

Saknas metoder

Det saknas objektiva metoder för att ta reda på vilka hästar som kan få besvär, innan hovarna är nedslitna.

”Ingen vill äventyra hästarnas hälsa. Det blir en mer professionell bedömning av hästens tävlingsmässiga skick om tränarna vet mer om hovkvaliteten”, säger Anna Jansson.

Tillsammans med sitt team har hon undersökt ett 20-tal travhästar. Hälften av hästarna har tävlat barfota endast vid enstaka tillfällen, eftersom deras tränare tycker att de har för dålig hovkvalité för mer barfotatävling.

De övriga hästarna har däremot framgångsrikt tävlat barfota med täta intervaller.

Hittade skillnaden

Nu har forskarna upptäckt en skillnad i hovarnas kemi, som tyder på att mängden eller sammansättningen av ämnet keratin skiljer sig mellan hästarna som riskerade att bli ömma av barfotatävling och de som inte blev det.

ANNONS

Keratin är ett protein som utgör grunden för exempelvis hår och naglar men också hovar.

”De hästar som kunde tävla barfota ofta hade ett högre innehåll av exempelvis svavel, kväve och aminosyran arginin i sina hovar, vilket kan göra att de blir tåligare”, förklarar Anna Jansson.

Gener styr hoven

De har även studerat anatomin och kan då se att hos barfota-hästarna är hovarna rakare.

Ytterligare ett svar på vilka som kan trava barfota är genetisk, men den studien är inte klar än.

”Vi ser tecken på att gener som styr hovens vitaminproduktion skiljer sig mellan hästarna”.

Det pågår även ett stort SLU-projekt med flera tusen hästar där forskarna försöker ta reda i vilken utsträckning hovar som tål att trava barfota är ärftliga.

Unga personer röker mindre – men spelar mer. Dagens PS

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Spela klippet

Bostadsmarknad och framtiden för köpare – enligt analytikern

Efter en turbulent period präglad av stigande räntor och sjunkande priser börjar Sveriges bostadsmarknad visa tecken på återhämtning. År 2022 präglades av en kraftig nedgång i både bostadsförsäljningar och priser, till stor del drivet av de ökande räntekostnaderna. Men nu, med signaler om stabilisering och potentiella räntesänkningar framöver, börjar marknaden långsamt hitta tillbaka. Frågan är: […]