När du möter fartyget Athene, ser hon ut som så många andra mindre passagerarfartyg. Men bakom fasaden döljer sig en svensk kulturskatt.
Fartyget som rymmer en kulturskatt
Mest läst i kategorin
Vad är det nu det gamla uttrycket säger; “döm inte hunden efter håren”. Benar vi lite i det, så innebär det väl egentligen att du inte ska döma, framför allt inte, en person efter dess yttre.
Uttrycket kan också användas för ting som vid en första anblick ser ut att vara något alldagligt, vanligt och inte värt att lägga något krut på, som vid en närmare anblick, faktiskt kan vara något helt annat.
Vi alla älskar när det händer på Antikrundan.
När någon okänd dyker upp i teverutan med farmors gamla vas och experten i teve-teamet berättar en fantastisk historia om vasen, som dessutom visar sig ha en känd upphovsman och dessutom vara värd en krona eller två.
Ett vanligt fartyg
Skärgårdsbåten Athéne ser ut som en av alla små fartyg som trafikerar Sveriges kuster och skärgårdar. En vitmålad stålbåt som så många andra.
Ett litet fartyg som gör sitt jobb att frakta folk och varor dit de vill.
Men står du en stund och tittar på henne. Låter det du ser sjunka in, så kanske en tanke föds: Är hon verkligen bara det vi ser? Eller finns det något annat som döljer sig i hennes så fina vitmålade skrov?
Det hela handlar om att kunna läsa linjer. Att kunna se bakom det uppenbara och tänka bort det som hjärnan registrerar och ofta nöjer sig med.
Små detaljer som skvallrar
På Athéne är det två fysiska linjer på skrovet som skvallrar att allt inte är som det ser ut att vara. Att här döljer sig en annan historia än den påtagliga.
Med de linjer som hon bär i dag, skulle kanske hennes byggnadsår sättas till takten kring 1960. Med lätt fallande stäv och en synnerligen funktionellt ritad överbyggnad är det från de åren hon borde höra hemma.
Ska vi hitta hennes riktiga ursprung får vi backa ungefär 110 år från i dag. Till den första maj 1915 då hon högtidligt lämnades över från sitt byggnadsvarv Eriksberg i Göteborg, till sin beställare och första ägare, grosshandlaren Hugo Brusell i Stockholm.
Framgångsrik byggmästare
Hugo Brusell hade byggt upp en ansenlig förmögenhet på det snabbt växande Stockholm. Han titulerade sig grosshandlare men var mest känd som byggmästare av ett antal större fastigheter i Stockholms innerstad.
Som en av Stockholms förmögna och dessutom sjöintresserad, var en större lustyacht något som passade Brusells livsstil väl. Dessutom var han väl bekant med ingenjören och båtkonstruktören Hugo Schubert, som från sitt varv i Saltsjöbaden hade levererat ett antal vackra motorjakter.
Schuberts största
Schubert drog upp linjerna till en stor variant av det stuk som han nu byggt sina yachter efter. En 23,5 meter lång ångyacht efter senaste internationella snitt.
Storleken var dock för stor för att kunna byggas på samma sätt som de yachter Schubert redan byggde, varför ordern istället gick till Eriksbergs Mekaniska Verkstad i Göteborg som i maj 1915 levererade fartyget under namnet Athene.
Under kriget gick Hugo Brusells affärer alldeles utmärkt. Så pass bra att han 1919 kunde köpa Oppeby säteri utanför Nyköping, som också blev familjens nya hemmaplats.
Behovet av Athéne minskade nu och en ny ägare i skeppsredare Erik Brodin övertog henne 1919 som representationsfartyg.
Stor-redare
Brodin var bördig från Gävle och hade med sin fars varv i botten, byggt upp en ansenlig rederiverksamhet under första världskriget. Affärerna gick lysande och Athene passade väl in i den Brodinska flottan.
Hemmahamnen blev nu familjens gods Herrhamra på Torö utanför Nynäshamn där Athene både var registrerad och hade fysisk hemmahamn.
Men lyckan för Erik Brodin blev inte långvarig.
Efter kriget störtade ekonomin ned i en lågkonjunktur och de Brodinska bolagen gick 1921 en gemensam död i konkursens käftar.
Storsamlande ny ägare
Det tog två år innan Athéne åter fick en ny skeppare i konstsamlaren och guldsmeden Jean Jahnsson i Stocholm. En framgångsrik man som bland annat var ägare till CG Hallbergs Guldsmeds AB och var aktad för sin kunskap internationellt.
Hans bostad var det pampiga van der Nootska palatset på Södermalm som han lät totalrenovera och möblera upp med sina omfattande samlingar av konst, antikviteter och silver.
Men även Jahnssons era skulle inte bli evig. Kreugerkraschen kom att ta hårt på honom och hans likviditet gick i backen. Athéne blev åter till salu och nu hamnade fartyget hos uppfinnaren och ingenjören Einar Egnell i Stockholm.
Fortfarande i original
Athéne var fortfarande i sitt vackra originalskick med påkostade salonger och sin 75 hästar starka ångmaskin fortfarande i full drift.
Men fartyget började nu anses gammalt och omodern som privat lustyacht. Så när nästa ägare, Gustaf Bartley i Göteborg köpte henne, var hennes saga som nöjesyacht slut.
Många år som passagerarbåt
Sedan dess har Athéne verkat som yrkesfartyg på många platser i södra Sverige. Hennes vackra originalutseende har bit för bit byggts bort och byggts om till dagens praktiska men inte alltför linjesköna utseende.
Från och med i år är det Skärgårdskompaniets verksamhet i Söderköping som är hennes nya hemmahamn. Här ska hon ta turister ut i den östgötska skärgården – och den uppgiften lär hon nog göra med den äran.
Dags att bygga tillbaka
Men visst skulle det vara fantastiskt om du med medel och intresse såg till att återbörda detta fartyg till den fantastiska yacht med den glamour och stil som hon en gång föddes med. Om Hugo Brusells Athéne kunde återuppstå som en fågel Fenix.
Detta skulle vara en kulturgärning utan motstycke till en prislapp som väl skulle understiga inköpet av en nyproducerad 23,5 meter yacht.
Vem är du som gör det?
Läs också gärna om motoryachten Chriss som nu riskerar att skrotas. Dagens PS.
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra båtförsäkringar.