En tidning ställer i en rubrik den helt rimliga frågan; ”Varför äter vi våfflor för att fira jungfru Marias graviditet?” Vi reder ut saken som verkar vara ett misstag.
Enda dagen vi firar av misstag
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 23 mars 2025Publicerad: 23 mars 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Den 25 mars är det våffeldagen. Fast det är det egentligen inte. Det korrekta namnet på dagen, som varje år firas detta datum, är Vårfrudagen och i evangelieboken heter den ”Jungfru Marie bebådelsedag”.
Det är alltså den dag då Maria – medan Josef var på jobbet på snickeriet – fick veta att hon var havande och skulle föda guds son. Ärkeängeln Gabriel var den som kom med beskedet.
Dagen firas – utifrån det fullt logiskt – nio månader före jul. I kristna länder har denna dag firats sedan 600-talet.
I Sverige inte lika länge, men dock länge. Faktum är att jungfru Marie bebådelsedag var röd dag fram till 1953.
Flyttades i tid – firas av misstag
När helgdagen togs bort flyttades det kyrkliga firandet av dagen till den söndag som infaller mellan 22 och 28 mars.
För att ytterligare rådda till det är det så att de år då påsken är tidig, firas dagen söndagen före palmsöndagen.
Fram till mitten av 1700-talet var för övrigt vårdagjämningen alltid på samma dag vårfrudagen.
I bondesamhället, där årstiderna hade en större betydelse, firades starten av vårbruket denna dag och, förstås, att det började bli ljusare.
ANNONS
Få dagens viktigaste nyheter från Dagens PS. Prenumerera på våra nyhetsbrev.
ANNONS
Senaste nytt
Varför våfflor?
Vårfrudagen hade också en traditionell roll i väderförutsägelserna. Så mycket snö som det fanns på taken denna dag, så mycket skulle finnas på marken vid Valborg.
Då har vi rett ut allt – utom varför vi säger ”våffeldagen”. Ett rent misstag, hävdar de flesta. När vårfrudagen började firas blev det med vissa dialekter ”vafferdagen”.
”Vaffer” påminner i sin tur om det tyska ordet ”vaffel” som betyder just våffla och ur det här stuvade vi om vårfrudagen till våffeldagen.
Därmed var våffeldagen född. Det passade dessutom bra till årstiden, eftersom vi vid den tiden – efter vintern – hade större tillgång till mjölk och ägg.
Det är ju dessutom det som är den centrala orsaken till allt äggätande under påsken – rikare tillgång till ägg och uppbyggd aptit efter fastan.
Ett järn som kopplar
En religiös koppling finns det dock mellan den korrekta vårfrudagen och den slarviga varianten våffeldagen.
ANNONS
Våffeljärnen.
De första våffeljärnen var nämligen en vidareutveckling av oblatjärnen, de man använde för att baka oblater till nattvarden.
När våfflorna sedan även rent praktiskt kom in i bilden är svårt att reda ut. Våfflor ska ha funnits i Sverige sedan 1600-talet men det var först under 1800-talet vi började koppla ihop dem med vårt slarviga uttal av vårfrudagen.
Ursprungsvåfflan var – oberoende av tidpunkt – mer av en budgetvariant än dagens, eftersom socker, grädde och sylt var lyxvaror.
Dagens söta variant av våffla kom in i bilden först mot slutet av 1800-talet.
Religiösa inte mer givmilda – utom i ett fall. Dagens PS
AI-Jesus ska frälsa kyrkan: “Förmågor som pastorer inte har”. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS